För ett ögonblick kan man få intrycket att det här är en tillställning med en rörelse i kraftig medvind. Det är få ideella organisationer som lanserar sina rapporter på smockfulla vinbarer.

Men även om Svenska Freds och ordföranden Kerstin Bergeå gärna talar om växande medlemsantal kan man inte med bästa vilja i världen framställa sig som vinnare i den offentliga debatten. Turkiets president Erdogan har just gjort tummen upp för den svenska Natoansökan. Därmed tycks Natomedlemskapet – det rödaste av skynken för fredsrörelsen – vara så gott som i hamn, även om Orbáns Ungern fortsätter att trilskas.

Och det är inte precis framtidshopp som präglar de samtal som kan urskiljas i sorlet. Utbredd är uppfattningen att politikerna fört Sverige in i Nato utan att ge rum för debatt och eftertanke.

Det är helt vansinnigt, det har gått så väldigt fort.

– Man skulle ha haft folkomröstning eller något sådant där. Det är helt vansinnigt, det har gått så väldigt fort, säger Elisabeth Marx.

Hon är en av dem trängt sig in för att lyssna på panelsamtalet om den rapport Svenska Freds skrivit tillsammans med Läkare mot kärnvapen om vad Natomedlemskapet egentligen innebär.

Utrymmet för kritiska röster är snävt, menar Karin Lindström.

– Jag tänker att det är fred vi ska ha och inte krig. Jag tycker att det är väldigt sorgligt med den krigshets som man lyckats iscensätta i maktens korridorer, säger hon.

Överröstade politiker

Men just den här kvällen är det makthavarna som har svårt att höras. Ihopträngda på en liten scen sitter Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson och den moderata riksdagsledamoten Ann-Sofie Alm. De är inte på hemmaplan. 

Medan moderatorn gör tappra försök att få äldre herrar i publiken att vänta till frågestunden med att ge uttryck för sin frustration. Samtidigt gör politikerna sitt bästa för att dämpa fredsrörelsens oro på åtminstone en punkt: Natomedlemskapet kommer inte innebära kärnvapen på svenskt territorium. Men någon lagstiftning, som fredsorganisationerna kräver, ser de inget behov av.

Morgan Johansson hänvisar till Norges och Danmarks utfästelser om att inte släppa in kärnvapen, något som inte backas upp av lagstiftning. Däremot öppnar han för att sätta hållningen på pränt i samband med att riksdagen behandlar det avtal som ska ge USA tillträde till 17 svenska militärbaser.

– Jag ser inga hinder för att vi skriver in den hållningen, säger Morgan Johansson.

Det finns inte något parti som vill ha kärnvapen på svensk mark.

Ann-Sofie Alm menar att lagstiftning är överflödig eftersom det redan idag skulle krävas ett beslut i riksdagen för att släppa in kärnvapen och där är motståndet solitt. 

– Det finns inte något parti som vill ha kärnvapen på svensk mark, säger hon.

Hemliga kärnvapen

I rapporten pekar Svenska freds och Läkare mot kärnvapen på det hemlighetsmakeri som finns kring kärnvapen och som de anser understryker behovet av tydlighet. I Nederländerna har exempelvis regeringen aldrig officiellt erkänt att man har amerikanska kärnvapen utplacerade på sin mark, trots att läckta Natodokument avslöjat detta.

Ryssland är ju en otroligt oberäknelig aktör, vi ska inte bidra till att öka spänningar.

Argumentet att inget parti ändå vill ha några kärnvapen köper inte Svenska Freds rapportförfattare Rebecka Lindholm Schulz.

– Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina fick ju hela Natofrågan att få en ny spinn. Vad mer kan hända i världen som får partier att svänga? säger hon när panelsamtalet är över.

Sverige går med i en allians som bygger sin strategi på kärnvapen – varför är det viktigt att kärnvapen hålls borta från just svenskt territorium?

– Primärt handlar det om att man blir en måltavla. Kärnvapenmakterna riktar sina missiler mot varandra. Man måste hela tiden väga in hur ens agerande uppfattas av andra parter. Ryssland är ju en otroligt oberäknelig aktör, vi ska inte bidra till att öka spänningar.

Vad är det som säger att kärnvapen gör oss till måltavla? Andra skulle argumentera för motsatsen, att de verkar avskräckande.

– Om tror att mer vapen och militär upprustning gör oss säkrare kanske man landar i den slutsatsen. Vi tror tvärtom att det bidrar till ökade spänningar och polarisering och är oerhört riskfyllt.

– Vi måste också hålla stigmat kring kärnvapen kvar, att de är massförstörelsevapen som ska nedrustas, inflikar ordföranden Kerstin Bergeå.

De har mycket att prata om, även om den stora striden är förlorad. Liksom många av de som kommit till vinbaren för att lyssna anser Svenska Freds att Natomedlemskapet drivits igenom utan tillräcklig debatt. En hel rad frågetecken återstår att räta ut och att ställa de kritiska frågorna är viktigare än någonsin, anser Kerstin Bergeå. 

– Hade inte jag ställt frågan på Folk och Försvar (försvarskonferensen i Sälen) om vad som händer med värnpliktiga, om de kommer att skickas på Natouppdrag, då hade den frågan inte kommit upp alls, säger hon.

Oklart för värnpliktiga

Värnpliktiga kommer inte skickas på Natouppdrag utomlands under sin utbildning. Vad som kommer gälla för färdigutbildade värnpliktiga som är krigsplacerade är däremot en öppen fråga. Försvarsminister Pål Jonsson (M) har talat om att frivillighet och motivation ska gälla ”i grunden”. Men Svenska Freds som känt vindarna vända i Natofrågan låter sig inte nöja heller med det beskedet. Rebecka Lindholm Schulz menar att förutsättningarna förändrats för de som redan gjort sin värnpliktsutbildning.

– När man som 18-åring fyllt i mönstringsunderlaget har man inte kunnat väga in möjligheten att flyttas utomlands för Natos räkning.

Vi som har kritiska perspektiv förlöjligas ofta och får härskartekniker emot oss.

Verklighetsfrånvänd, kallades Kerstin Bergeå nyligen i en ledartext i Expressen för sin uppfattning att Natofrågan inte blivit tillräckligt debatterad och genomlyst. Hon suckar när texten kommer på tal. Tonen är typisk för hur samtalet förs, anser hon. 

– Vi som har kritiska perspektiv förlöjligas ofta och får härskartekniker emot oss. Kanske för att man inte har bättre argument tar man till nedsättande retorik. 

Som företrädare för fredsrörelsen tillskrivs man ständigt åsikter man inte har, enligt Kerstin Bergeå. Hon kallas naiv av personer som påstår att hon vill lägga ner försvaret över natten. Putinkramare och utländsk agent är andra epitet som kastas på henne.

– Det går in i en. Och det är precis det som de vill, att försvaga oss, säger Kerstin Bergeå.

Sedan tystnar hon. Tar sats, tycks kämpa med orden.

– Jag brukar försöka tänka att det är ett tecken på att vi kommer åt makten, att de lägger så mycket energi på att förlöjliga oss och i värsta fall försöka tysta oss.

Men det påverkar dig?

– Ja, det är mycket hat. Man blir ledsen över att man ska behöva vara så hårdhudad.

Vi ifrågasätter hela den militarism som Nato bygger på, det är väl obekvämt.

Också från regeringen känner sig Svenska freds angripna. En fjärdedel av budgeten rök när regeringen drog in de 20 miljonerna i stöd till freds- och solidaritetsorganisationer. Kerstin Bergeå tolkar det som ett sätt tysta kritiska röster och kopplar det till Natointrädet.

– Vi ifrågasätter hela den militarism som Nato bygger på, det är väl obekvämt.

”Oroväckande signaler”

Kerstin Bergeå menar att Svenska Freds under de mer än 100 år som gått sedan bildandet kunnat ha en dialog med de styrande politikerna, även när de inte hållit med. Nu ser hon en förändring. Det har blivit svårare att föra dialog med regeringsföreträdare.

– Det är oroväckande signaler om hur vår demokrati mår.

Kerstin Bergeå fruktar att det uteblivna statliga stödet kommer innebära sämre möjligheter att göra de granskningar som man anser nu skulle behöva göras för att klargöra vad Natomedlemskapet kan innebära.

– De drar undan mattan för oss just när vi behöver resurserna mer än någonsin.

Samtidigt är bristen på insyn ett av problemen med Nato, anser Svenska Freds. Inga dokument offentliggörs om pågående insatser, inte heller militäralliansens budget. Hur medlemsländerna röstar i olika frågor är också det en hemlighet.

De flesta Natodokument är sekretessbelagda i 30 år, om de gäller kärnvapen i 50 år. Och sekretessen upphävs bara om dokumenten avklassificerats och godkänts av medlemsländerna. Då kan den nyfikne ta del av dem – men bara om hen beger sig till läsesalen på Natohögkvarteret i Bryssel.

Ytterst problematiskt, menar Rebecka Lindholm Schulz.

– Militär verksamhet behöver absolut omfattas av sekretess till viss del. Men i tider av sällan skådad upprustning behöver vi också någon som granskar de här frågorna. Det blir svårare för oss och för journalister. Även riksdagsledamöter får mindre insyn.

Börjar med Röda havet?

Två dagar efter tillställningen på vinbaren rapporterar Ekot att USA bett Sverige delta i en del av den militära insatsen mot Huthirörelsen i Röda havet. Statsminister Ulf Kristersson hade sagt i EU-nämnden att det finns en förväntan på Sverige som kommande Natomedlem att ”fortsätta vara aktiv i de här sammanhangen”. Nu överväger regeringen att delta i såväl den amerikanska insatsen som en EU-insats – om de får med sig Socialdemokraterna, som ännu håller emot.

Kerstin Bergeå ser sina farhågor besannas. 

– Det är precis det här vi varit rädda för, att Sverige ska anpassa sin politik efter det tryck som finns från starka Natoländer, säger hon när Dagens ETC ringer upp.

USA har tillsammans med Storbritannien angripit flera mål i Irak, Syrien och Jemen. Detta för att slå mot den Iranstödda Huthierörelse som efter Israels angrepp på Gaza beskjutit flera handelsfartyg i Röda havet.

Att många handelsrederier lagt om sina rutter och tar vägen runt Goda hoppsudden på Afrikas sydspets med höga kostnader som följd, ser inte Kerstin Bergeå som skäl för en militär insats.

– I ett jättespänt läge vill de att Sverige ska gå in och skydda handelsflöden. Det är många som säger att det här kanske bara är början. Vi har ingen aning, det kan bli en fruktansvärd eskalering.

Kerstin Bergeå ifrågasätter att en ordentlig konsekvensanalys föregått insatsen.

– Det finns Mellanösternexperter som befarar att den amerikanska insatsen snarare stärker Huthirebellerna eftersom det finns ett så djupgående hat mot USA i regionen.

Sverige blir en pusselbit

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling höll dörren öppen för att stödja ett svenskt deltagande i en militär EU-insats i Röda havet när Dagens ETC intervjuade honom i måndags. Internt i partiet var det en del som höjde på ögonbrynen och dagen efter deklarerade han att det inte var aktuellt att ställa sig bakom ett svenskt deltagande.

Vänsterpartiet var tillsammans med Miljöpartiet ensamma om att rösta nej till Natoanslutningen. Nu vill den försvarspolitiska talespersonen Hanna Gunnarsson hålla ögonen på Sveriges självständighet i försvars- och utrikespolitiken. Det handlar om att tala med egen röst i världen och kunna kritisera även Erdoğans Turkiet och andra som man nu allierar sig med. Men också om att planera sitt försvar utifrån svenska behov. Hanna Gunnarsson varnar för att Nato kommer att betrakta Sverige som en pusselbit i alliansen.

– Då finns en risk att de kommer tycka att vi ska ett par specialiserade förmågor, medan vi i Sverige vill göra ganska många olika saker för att vi vill försvara hela landet, säger hon.

Att ha ett starkt och heltäckande totalförsvar gör också att det blir enklare att tala med en självständig röst, resonerar Hanna Gunnarsson. Är man beroende av andras skydd är man också beroende av deras välvilja. Om man blir angripen och åberopar Natos artikel fem för att få stöd av andra, kräver det beslut i de andra medlemsstaternas parlament.

– Under hela vår alliansfria tid har vi och Finland byggt ett unikt starkt totalförsvar. Om vi inte vill agera på minsta nyck från Turkiet, kan vi inte heller förvänta oss att de agerar på våra analyser. Vi måste klara oss själva, säger Hanna Gunnarsson.

MP: Grön omställning i Nato

Miljöpartiet däremot, ser inga problem med att Sverige specialiserar sig inom vissa områden,

– Det är ju därför man går samman i en försvarsallians, att man ser att man blir starkare tillsammans. Vi ska inte ställa oss på bar backe, men för att vi ska få ett så effektivt försvar som möjligt måste vi se hur vi kan kan docka in i varandras, säger Emma Berginger (MP), försvarspolitisk talesperson.

En av de frågor hon vill driva på för när Sverige går in i Nato är att försvarsalliansen ska införa ett demokratikrav i Nato som bland annat skulle innebära att medlemsstaterna måste ha respekt för sådant som mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

– Sammanhållning är avgörande för alliansens trovärdighet och för att främja det tror jag att det viktigt att våga arbeta med de här frågorna, säger Emma Berginger.

Ett annat område där de gröna vill vara pådrivande är att få fart på klimatomställningen inom det militära.

– Om hela samhället ställer om till fossilfrihet är det kanske inte så smart att hela försvaret är fullständigt oljeberoende. Ofta har man låtit försvarsmakter få något av ett frikort från omställningen, säger Emma Berginger.

”Ukraina har rätt att försvara sig”

Åter till vinbaren som nu börjat tömmas på folk. Kerstin Bergeå väljer orden varsamt när intervjun kommer in på det som vänt upp och ner på på så mycket, för så många: Rysslands anfallskrig i Ukraina. Frågan är känslig. Ofta beskylls fredsrörelsens företrädare för att gå Rysslands ärenden när de talar om diplomati och dialog. Och inom Svenska freds finns olika syn på de vapenleveranser till Ukraina som organisationen invände mot när det ryska angreppet just skett.

Hur ska omvärlden möta Rysslands aggression mot Ukraina?

– Enligt FN har världens länder en skyldighet att försöka lösa konflikter fredligt. Man ska hålla dialogvägen öppen, se till att sanktionerna mot Ryssland verkligen ger effekt och göra allt för att Ryssland drar tillbaka sina trupper.

Är det möjligt utan vapenleveranser?

– Vi har varit tydliga med att Ukraina har folkrättsligt rätt att försvara sig. Men vi måste också diskutera hur vi kan få slut på slaktandet, hur kan vi reglera att de här vapnen inte sprids vidare och bidrar till en ännu mer osäker värld. Vi måste också stötta ryska desertörer på ett helt annat sätt. De som vill desertera eller vapenvägra ska välkomnas till Sverige och Europa.

Er roll handlar mer om att lägga till saker än att driva det motstånd ni hade från början mot vapenleveranserna?

– Ja, vi vill lyfta att det finns andra vägar som också måste prioriteras. Vi behöver prata om hur vi kan förbereda för en fred och hur vi kan förebygga att det aldrig händer igen.