På en flik med avslutade rop listas det som auktionshuset i Eskilstuna nyligen sålt och skickat iväg. Bland ljusstakar, Rörstrandsporslin, serveringsskåp och fåtöljer syns något helt annat. Det är en grupp mekaniska sparbössor som föreställer nidbilder av svarta personer med stora läppar och överdrivna ansiktsdrag, så kallade ”pickaninny”-bilder.
Och även på auktionshus i Halmstad, Nyköping och i Stockholm säljs samma sparbössor och figurer som förställer nidbilder av svarta personer.
De mekaniska sparbössorna i målat gjutjärn togs fram under 1800-talet i USA och var populära och såldes i vanliga butiker långt in på andra halvan av 1900-talet – alltså under perioden då de så kallade Jim Crow-lagarna upprätthöll rassegregeringen i det amerikanska samhället.
De flesta är mellan 15-30 cm stora och föreställer rasistiska karikatyrer av svarta personer i yrken som hushållerska, underhållare, säljare och en ”jolly”, glad och dum och lydig, person med stort leende och röda läppar.
Priset varierar efter skick men de större bössorna kan säljas för ett par tusenlappar. Att köpa och sälja rasistiska föremål eller historiska objekt som angriper folkgrupper är i regel inte förbjudet i Sverige. Det är ovanligt men händer att auktionshus på nätet säljer föremål med koppling till nazisterna i Tyskland under andra världskriget då ofta med hänvisning till föremålets historiska värde.
”Avhumaniserar svarta människor”
Kitimbwa Sabuni är sakkunnig om rasism och representerar Afrosvenskarnas riksorganisation. Det är inte märkligt att det finns en efterfrågan på rasistiska artefakter, eftersom rasism präglar och genomsyrar hela samhället socialt, ekonomiskt och kulturellt, säger han.
– Helt uppenbart ser våra auktionshus inte heller något problem med att tjäna pengar på den efterfrågan.
De här föremålen kom till som en del av ett projekt att avhumanisera svarta kroppar.
Frågan går längre än bara upprörda känslor och anstöt, fortsätter Sabuni. Genom att sälja föremålen och marknadsföra dem med n-ordet är auktionshusen med och avhumaniserar svarta människor på ett sätt som påverkar afrosvenskars tillträde till rättigheter och möjligheter:
– Rent objektivt vet vi att de här föremålen kom till som en del av ett projekt att avhumanisera svarta kroppar för att legitimera kolonialism och apartheidlagstiftning som Jim Crow.
Afrosvenskarnas riksorganisation tror inte att alla uttryck för rasism kan eller bör förbjudas, eftersom rasismen i samhället kommer att hitta nya kulturella uttryckssätt. Men produkterna och försäljningen ska ses som symboliska attacker på svartas mänsklighet.
– Vi vet från historien att dessa attacker genom sin avhumanisering gör andra typer av attacker möjliga mot gruppen som utgör måltavla. Sen är det förstås en värdemätare över hur dedikerat vårt samhälle är till antirasism och idéer om alla människor lika värde att det inte väcker så pass mycket mer anstöt att auktionshusen behöver göra en annan värdering och låta bli att befatta sig med de här produkterna, säger Kitimbwa Sabuni.
Marknad för oetiska föremål
Dagens ETC har sökt Eskilstuna auktionsverk utan framgång. När det gäller landets äldsta auktionshus Stockholms auktionsverk är det mer än tio år sedan de senast sålde Jim Crow-sparbössorna.
Det finns absolut en marknad för föremål som vi inte anser etiskt försvarbara idag.
Idag skulle de troligtvis inte säljas, även om det är en fråga från fall till fall, säger Mia Suazo Eriksson, marknadsdirektör på Stockholms auktionsverk:
– Generellt sett undviker vi den typen av objekt. Men det är samtidigt svårt att göra en definitiv gränsdragning kring frågan, eftersom vi alla är olika känsliga för vad som anses stötande och det måste man respektera.
Hur värderas anstöt mot exempelvis historiskt värde eller samlarvärde?
– Det finns absolut en marknad för föremål som vi inte anser etiskt försvarbara idag. Men det betyder inte nödvändigtvis att vi ska sälja dem på auktion, då är det av större vikt att de av historiska skäl finns bevarade och tillgängliga på våra bibliotek och institutioner, säger Mia Suazo Eriksson.
Bilder på sparbössorna finns kvar i sparade äldre annonser på verkets hemsida. Det handlar om transparens, säger Suazo Eriksson.
– Stockholms Auktionsverks arkiv har funnits tillgängligt för allmänheten i över 350 år och det är en transparens som präglat hela vår organisation. Det är vår uppfattning att man inte bör gå tillbaka för att ändra, dölja eller radera tidigare katalogiseringar retroaktivt.
Stereotyper sprider hat
Med hjälp av tidig amerikansk populärkultur har svarta personer porträtterats som alltifrån kannibalistiska vildar, hypersexuella monster, barnlika imbiciller, lättpåverkade tjänare och självhatande samhällsfaror.
Enligt Jim Crow-museet i USA används stereotyperna och rasistiska karikatyrer för att underminera och håna svarta personer, och för att sprida hat. Och sånger, leksaker och konstverk som innehåller eller bygger på karikatyren blir ett sätt att rättfärdiga fortsatt diskriminering och en markör för utanförskap.
Museet ser rasistiska karikatyrer, som sparbössorna, som ett sätt att reproducera och cementera stereotyperna. Svarta skulle veta, och hållas på, sin plats. Och när Jim Crow-lagarna gällde användes antisvarta och rasistiska bilder som ett sätt att förstärka budskapen.
Bilder, filmer och texter påverkade den amerikanska allmänhetens bild av afroamerikaner negativt med resultatet att man går med på, eller blundar för, segregation, diskriminering och rasism.
