Amnesty i Sverige valde då att rösta emot förslaget om en avkriminalisering.

I slutet av maj presenterade Amnesty International fyra rapporter om lagstiftningens konsekvenser i fyra olika länder.

Ett av länderna som har utretts är Norge, som har en liknande sexköpslag som den svenska. Rapportens slutsats – som kraftigt har kritiserats av feministiska organisationer i både Norge och i Sverige samt andra länder – är i korthet att polisens arbete för att komma åt sexköpare får negativa konsekvenser för de prostituerade och att deras mänskliga rättigheter kränks.

Som en följd av rapportens slutsatser kräver nu Amnesty i Sverige att den svenska lagen utreds på nytt.

– Det handlar inte om att bara utvärdera sexköpslagen, utan all lagstiftning som berör prostitution. Det har bara gjorts en statlig utredning i Sverige och den begränsades till sexköpslagen. Den fokuserade inte heller på om lagstiftningen får negativa konsekvenser för personer som säljer sex, säger Katarina Bergehed, expert på kvinnorättsfrågor på Amnesty Sverige.

Skarp kritik

Sveriges kvinnolobby har länge högröstat försvarat den svenska sexköpslagen.

Lobbyns ordförande Clara Berglund är skarpt kritisk till den norska rapporten och slår fast att det bästa sättet att garantera att prostituerades mänskliga rättigheter inte kränks är att avskaffa prostitutionen. Därför är det beklagligt, menar hon, att Amnesty i Sverige inte försvarar sexköpslagen, som angriper efterfrågan, själva motorn i sexhandeln.

Clara Berglund ser kravet att utreda lagen som ett svek mot svenska Amnestys medlemmar.

– De verkar inte ha lyssnat all medlemmar som i massor protesterade mot Amnesty Internationals beslut. De säger att de vill utreda lagens effekter för den svaga parten i prostitutionen. Men det gör vi bäst genom att inte låta dem utsättas för prostitution alls.

Clara Berglund säger sig vara förvånad över svenska Amnestys vändning i frågan.

– Något måste ha hänt.

Vad tror du har hänt?

– Man verkar ha känt att de här rapporterna behövs för att stötta ett felaktigt beslut.

Men varför är det dåligt att en lag utreds ur ett människorättighetsperspektiv?

– Implementeringen av lagen kan absolut förbättras. Men när man lyssnar på kritik som i många fall bygger på myter så signalerar det att man inte står bakom lagen. Analysen bygger på ett felaktigt sätt att se på prostitution. Prostitution är i sig är ett brott mot mänskliga rättigheter.

”Samtyckande vuxna”

För Katarina Bergehed är det viktigt att poängtera att Amnesty verkar för att alla som vill lämna prostitutionen ska få hjälp att göra det. Men hon håller inte med Sveriges kvinnolobby om att all prostitution är övergrepp eller en form av våld mot kvinnor.

– Prostitution mellan samtyckande vuxna behöver i sig inte utgöra våld. Alla människor som säljer sex är inte utsatta för tvång. Det finns naturligtvis många fall där människor tvingas in i prostitution genom exempelvis trafficking. Då rör det sig människorättsbrott och det är glasklart att detta måste bekämpas.

Men om sexköpslagen minskar omfattningen av prostitutionen, är inte det positivt utifrån ett människorättsligt perspektiv?

– Även om gatuprostitutionen i Sverige har halverats så går det inte att dra några säkra slutsatser om prostitutionen minskat i sin helhet.