BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Inte oväntat är det USA som toppar utgiftsligan, och det rejält. Landet har lika stor militärbudget som de åtta följande länderna på listan. Tvåan Kina spenderar knappt en tredjedel så mycket. Ryssland, som förra året gick om Saudiarabien och hamnade på tredjeplats, spenderar en knapp sjättedel av vad USA gör.
Men i förhållande till BNP är det gulfstaterna Oman och Saudiarabien som toppar med drygt 16 respektive 10 procent av BNP. Flera krigsdrabbade afrikanska länder ligger högt, medan USA bara spenderar 3,3 procent av sin bruttonationalprodukt.
Orolig värld bakom uppgång
Den svenska vapenindustrin påverkas också till viss del av oron i omvärlden. I den senaste kvartalsrapporten ökade försvarskoncernen Saab både sin omsättning och vinst, och har bara senaste veckan har två miljardordrar kommit in. Företagets vd Håkan Buskhe spekulerade i en DN-intervju om en ökad försvarsbudget för Nato-länderna, något som förmodligen gynnar det egna bolaget. Han varnade också för att det i en orolig värld är lätt att tro att upprustning och terrorbalans är enda vägen och motsatte sig den tanken som en väg framåt för mänskligheten. Så långt som att minska de svenska försvarsanslagen ville han dock inte gå.
– Vi i Sverige måste kunna stärka vårt försvar för att kunna försvara vårt sätt att leva och samtidigt kunna verka för en annan typ av värld, vilket Sverige alltid har gjort bra, sa Håkan Buskhe till DN.
Fler krig gynnar industrin
Att vapenindustrin globalt påverkas positivt av en orolig värld, det står helt klart, menar Pieter Wezeman som är seniorforskare på fredsforskningsinstitutet SIPRI, med inriktning på vapenhandel.
– Vapentillverkarna gynnas av att det finns fler krig, eller spänningar och konflikter där man tror att det snart kan bli krig, så att man bygger upp ett försvar. Det är inget tvivel om det, och det behöver kanske i sig själv inte vara något konstigt, säger han och jämför med läkemedelsindustrin som tjänar pengar på sjukdomar.
Försvarets agerande påverkar
I Sverige är industrin framför allt beroende av hur det svenska försvaret agerar, och det är främst två faktorer påverkar detta. Den första är att Sverige, i motsats till vad många vill hävda, de senaste åren varit inblandade i flera väpnade konflikter.
– Sverige har ju varit i Afghanistan och deltog i insatsen i Libyen 2011, där hade vi beväpnade styrkor som behöver utrustning. Det är sådana konflikter som just nu pågår i Mellanöstern som indirekt ses som ett hot mot Europa, och insatserna är ett sätt att hålla de här problemen borta, säger Pieter Wezeman.
Den andra faktorn som påverkar svensk vapenindustri är situationen i Ryssland, kriget i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Det har gjort att Sverige ökat sina militäranslag, och utvecklingen ser likadan ut i övriga Europa.
– De senaste två till tre åren har man i länder som Polen satsat mer pengar, men också i Tyskland. Det har märkts tydligast i länder som ligger nära Ryssland.
Politisk-militära kopplingar
Eftersom krig och konflikter påverkas av politiska beslut, och industrin som tillverkar vapen åt ländernas försvar ofta har starka band till regeringarna, finns en uppenbar risk för jäv och korruption mellan de olika aktörerna. Termen ”det militärindustriella komplexet” brukar användas i USA för att beskriva kopplingen mellan just politiker, vapenindustrin och militären.
Men även i Sverige finns liknande strukturer, och här är det en del av tanken bakom vapenexporten, menar Pieter Wezeman.
– Kopplingarna mellan politiken och försvarsindustrin är väldigt starka i Sverige. Och det är tänkt att vara så, vapenindustrin ska vara en del av den svenska säkerhetspolitiken. Man får inte exportera vapen om det inte gynnar svensk säkerhet.
Politiskt och affärsmässigt
Säkerhetsläget för Sverige ska alltså styra hur företagen exporterar krigsmaterial. Men den regeln går att vrida på så att det ofta passar både politiska och affärsmässiga intressen, vilket kan förklara varför Saabs ordförande Marcus Wallenberg och statsminister Stefan Löfven tillsammans besökte Saudiarabien förra året, menar Pieter Wezeman.
– Man resonerar så att Sverige måste ha en vapenindustri för att vara oberoende, och då måste man exportera vapnen annars kan man inte ha en industri. Då är det logiskt att regeringen hjälper till med att sälja vapen utomlands, säger han.
Feminismen påverkar föga
Trots att Sverige i dag har en så kallad feministisk utrikespolitik och en regering bestående av Miljöpartiet med sina rötter i fredsrörelsen så ser inte Pieter Wezeman det som troligt att svensk vapenindustri kommer att förändras nämnvärt i närtid.
– Nej, men i enstaka fall kan det bli så att man avstår från att sälja vapen till något land. Det har skett i Pakistan och kanske blir det samma sak i Saudiarabien. Men det finns fler marknader, som Förenade Arabemiraten, Indien och Brasilien. I Europa ökar ju efterfrågan också, och här kommer svensk vapenindustri att försöka spela en roll.
