Samtidigt går Moderaterna, vars gruppledare är finansregionrådet Irene Svenonius, till val på att öppna upp för många fler privata aktörer inom barn- och ungdomspsykiatrin, samt ätstörningsvård. Ett vårdval Bup ger snabbare hjälp, tycker M.

I omorganiseringen ingår att vårdcentraler sedan december 2021 ska ha minst en psykolog och måste erbjuda vad som kallas för första linjen-vård till barn och unga. Vårdcentralerna ska ta hand om lättare problematik, tyngre fall hamnar på Bup. 

Expressen gjorde förra året en stor granskning av den stundande omorganisationen. Där pratade Bup-anställda om ”personalflykt och sämre vård”, och att människor söker till privata arbetsgivare för högre lön, bättre förutsättningar och enklare fall.

”Brist på rätt kompetens”

I en intervju förra veckan i Svd (25/7) säger Lars Rådén, Moderaternas vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, att vårdcentralernas utökade uppdrag ska kapa köerna och få Bup-anställda att stanna. Större mottagningar med mer blandad kompetens ska göra att fler barn får hjälp och slipper skickas fram och tillbaka mellan mottagningar, anser han. 

– Väntetider har i många fall orsakats av brist på rätt kompetens. Genom att mottagningarna får ett bredare uppdrag hoppas vi att man har bättre förutsättningar att behålla och rekrytera medarbetare, säger Lars Rådén i ett mail till Svd. 

Det köper inte Talla Alkurdi, Socialdemokraternas oppositionsregionsråd. Hon känner oro inför omgörningen. Alkurdi anser att omgörningen försvårar samarbetet mellan region och kommun, som ansvarar för socialtjänst och skolhälsan. 

– Det samarbetet är himla viktigt när det gäller barn och unga. Nu ökar avståndet mellan nödvändiga instanser. Färre mottagningar ska jobba tillsammans med flera kommunala verksamheter. Allt blir svårare. Det kommer inte att locka fler att vilja jobba på Bup, säger Alkurdi.

Hon lyfter att den nya organisationen gör att det 2023 enligt regionförvaltningen blir ytterligare 11 000 barn som bor i områden med privat upphandlad psykiatri. Något som ytterligare försvårar samarbete med det kommunala.

 – Det här är beslutat. Men Moderaterna vill införa vårdval Bup. Styrning och etablering skulle då läggas ut till marknaden fullt ut. Tack och adjö till den regionstyrda ungdomspsykiatrin. 38 olika vårdval? Nej tack! De sköraste barnen behöver trygg vård.

S-regionrådet tycker att rätt väg att behålla folk och få kortare väntetid, är att förbättra arbetsmiljön. Kassa arbetsvillkor gör att man inte hinner hjälpa barnen, så man tröttnar och slutar. 

Drabbar utsatta familjer

Catarina Wahlgren, ledamot för Vänsterpartiet i Regionfullmäktige, tycker att patientperspektiv saknas i den nya organisationen. Färre mottagningar och större täckningsområde ger längre avstånd. För barn i socialt utsatta områden gör det allt svårare – kanske saknar familjen bil och man har inte råd med lokaltrafiken.

– Det här är specialpsykiatri vilket innebär regelbundna träffar. En, två, tre gånger i veckan. Det blir svårt med lång resväg och det drabbar familjer som har en väldigt svår vardag, säger Catarina Wahlgren, V.

Miljöpartiets Sandra Ivanovic Rubin är ansvarig för psykiatrin i det blågröna majoritetssamarbetet. Hon är sprudlande entusiastisk och tror stenhårt på omorganisationen. Även om hon erkänner att det alltid finns risker med förändringar. Särskilt för personal som redan har det tufft som kanske väljer att sluta. 

Men Bup fungerar inte i dagsläget vilket skapar en ojämlik vård. Något måste göras. Målet är att de barn som behöver Bups specialistvård ska få det.

– Vi behöver stabila mottagningar och alla inom regionen har inte varit det. Flera har varit sköra. Anställda ska kunna räkna med utveckling, att få kollegialt stöd och att man inte går på knäna så fort någon blir sjuk. Större arbetsplatser ger personalen chans att specialisera sig och folk måste kunna ta semester. Därför samlar vi Bup i färre men större mottagningar. Problemet med Bup nu är att vi har så långa köer så att även om du söker för lättare psykisk ohälsa så hinner man bli svårt sjuk medan man väntar på hjälp, förklarar Sandra Ivanovic Rubin, MP.

Finns det inte en risk att längre resväg gör det svårare för socialt utsatta barn att få hjälp?

– Lättare och måttlig psykisk ohälsa kommer att vara på vårdcentralerna. Och det är den stora gruppen, så där kommer vården närmare barnen. De som behöver Bup, alltså större hjälp, kommer absolut att få åka längre. Men det handlar om minuter med kollektivtrafik. Ute i Sverige är det helt andra avstånd för specialistvård.

Ivanovic Rubin säger att tillgänglighet inte handlar om antalet dörrar med Bup-skylt. Utan att det är viktigare att få hjälp snabbare. Och att samarbetet med det kommunala inte riskerar att kapsejsa då majoriteten ändå kommer att få hjälp på de lokala vårdcentralerna, samtidigt som Bup har samordningsansvar för de tyngre fallen. 

Era regionpartners Moderaterna går till val på att det ska bli fler privata aktörer. Vad tycker ni om det?

– Moderaterna tror att marknadskrafterna löser alla problem. Det tror inte vi. Att tillåta fri etablering för företag inom ett område med så oroligt stora, svårdefinierade behov som Bup, det skulle skapa kaos. Det blir inte bra. Bup passar inte för vårdval, gränserna är för diffusa och det skulle skjuta helt fel och bli väldigt dyrt. Det finns också risk för ökad ojämlikhet då vårdvalsaktörer överetablerar sig där det finns mindre sjuka patienter. 

Har ni sagt det här till dem?

– Till Moderaterna? Nej, jag är ganska ny, kom in i höstas. Så vi har inte pratat om det.