Men det finns fler orsaker till att det blivit underskott i budgeten. Svartedalsskolan har en stor andel elever med annat hemspråk än svenska. Skolan har därför satsat stort på språkutvecklande åtgärder.
– Både forskning och beprövad erfarenhet visar på vikten av att ha goda språkkunskaper för att kunna tillgodogöra sig undervisning även i andra ämnen, säger Päivi Oliv som är rektor på Svartedalsskolan 7-9.
– Vi har än så länge studiestödjare och modersmålslärare anställda på skolan, vilket är mer än skollagen kräver, fortsätter Päivi Oliv. Det gör att de kan ge studiestöd till fler elever i större omfattning än om man bokar enstaka lektioner från Språkcentrum. Och det behövs.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Fyra tjänster bort
Det behovet är något som kräver resurser, och resurser kostar pengar.
– Jag har betalat mer än vad jag har pengar för, helt ärligt, konstaterar Päivi Oliv. Men när vi nu måste spara har jag valt att inte rucka på det.
I stället plockas fyra tjänster bort – tre lärartjänster och en elevassistent. Fyra klasser i årskurs sju slås ihop till tre. Då blir det cirka 21–22 elever i vardera klass.
– Jag är inte jätteorolig för att det här ska skapa alltför stora försämringar för eleverna, säger Päivi Oliv. Jag förstår att det finns en oro bland lärarna, men det här är den lösning vi kommit fram till som vi tror orsakar minst skada.
Det finns ytterligare förklaringar till varför Svartedalsskolan tappat pengar i år. Skolan är en av de skolor i Göteborg som de senaste åren tagit emot flest nyanlända. Med nyanlända följer en statlig peng de första fyra åren.
– Flera av våra elever har nått den gränsen under året, säger Päivi Oliv. Det extra bidraget upphör, men elevens behov kvarstår ofta betydligt längre än så.
Efterlyser annan modell
I samband med besparingarna har en riskbedömning gjorts. Andrea Meiling, vice ordförande för Lärarförbundet i Göteborg, har som facklig representant suttit med när den gjorts och hon är orolig:
– Problemet är att när elevflödet plötsligt ändras, som i det här fallet, så dras mattan undan för verksamheten i skolan, säger hon. När 23 elever försvinner, försvinner samtidigt skolpengen för dem. Men skolan är ju kvar, med alla sina kostnader.
Hon menar att Göteborgs stad borde kunna ha en resurs-fördelningsmodell som är mindre sårbar.
– När man vet om att man har ett område med stor rörlighet och en skola där elever kommer och går, då borde man kunna backa upp med ett ekonomiskt system som inte faller för att elevpengen plötsligt försvinner, säger hon.
Just rutinerna för det här behöver ses över när Göteborgs stad nästa år går in i en ny organisation med en övergripande skolnämnd, menar Andrea Meiling.
Vakanta tjänster
Även Vårdförbundet har haft synpunkter på besparingsbeslutet och lämnat in en kompletterande skrivelse till riskbedömningen. Där uttrycks oro över att man väljer att göra nedskärningar på en skola där bara strax över 30 procent av eleverna går ut nian med godkända betyg. Man ser också ökad risk både vad gäller elevernas och personalens hälsa, med fler långtidssjukskrivningar och hög personalomsättning i stället för trygga strukturer och relationer.
I nuläget är dessutom flera tjänster inom elevhälsan vakanta: kurator, psykolog och syo-konsulent.
Tvunget att spara
Lärarna i årskurs 7–9 är mycket oroade över besparingarna och skulle helst se att pengar skjuts till i stället för att plockas bort (se artikel intill). Men Peter Johansson som är sektorchef för utbildning Västra Hisingen menar att besparingarna måste genomföras.
– Jag ser det inte som en besparing utan som en anpassning till budget, säger han. Skolan som helhet har cirka 60 lärare, så en minskning med fyra tjänster är inte särskilt tufft. Det är självklart tråkigt, men i uppdraget som ansvarig för skolan ingår det att hålla budget.
