I tisdags dog två utländska byggnadsarbetare i Stockholm när de fick en 50 ton tung värmesköld över sig. Därmed har totalt 44 personer dött i arbetsplatsolyckor hittills i år. Under hela 2013 var siffran 48 enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Det är rekordfå och en stadig minskning sedan 2011. Det är dock något som ska tolkas med försiktighet menar Christian Lönnström, arbetsmiljöinspektör inom byggsektorn på Arbetsmiljöverket. Han säger att längre tidsperioder måste studeras för att kunna säga något säkert.

– Man ska inte dra förhastade slutsatser och slå sig för bröstet här. Nu går väl olyckorna sakta uppåt igen om jag förstått statistiken rätt, säger Christian Lönnström.

Av de 44 döda i år ingår egentligen bara 37 i den officiella statistiken. De tillhör vad som kallas den ordinarie arbetskraften – alltså förvärvsarbetande vid företag i Sverige. Övriga sju döda sorterar Arbetsmiljöverket in under kategorin ”övrigt”. Av dem var en lärling och resten anställda vid utländska företag verksamma i Sverige. Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, är kritisk till Arbetsmiljöverkets sätt att dela upp statistiken. Han tror också att det kan finnas ett mörkertal av olyckor som myndigheten aldrig får kännedom om.

– Vid den senaste olyckan i Stockholm var det en utländsk underentreprenör. När vi tittar i vår egen statistik kan vi se att drygt 30 procent av dödsfallen är utländska arbetstagare. Av den totala arbetskraften i Sverige utgör inte de utländska arbetstagarna så stor andel. De är alltså överrepresenterade och drabbas oftare av olycksfall än inhemska arbetare, säger Torbjörn Johansson.

Förändrad arbetsmarknad

Christian Lönnström menar att det senaste decenniets förändringar på den svenska arbetsmarknaden bidragit till att försämra säkerheten och insynen på arbetsplatserna. EU:a fria rörlighet innebär att utländska underentreprenörer och bemanningsföretag får verka fritt i landet. Det företag de två förolyckade byggnadsarbetarna i Stockholm var anställda vid saknade exempelvis kollektivavtal.

– Det har skett någonting ganska snabbt under ett antal år. Pratar vi byggbranschen är det betydligt fler entreprenörer än tidigare. Bemanningsbranschen har också kommit in med flera olika anställningsformer. Det finns arbetsplatser utan kollektivavtal och därmed får fackliga skyddsorganisationer ingen tillgång, säger Christian Lönnström.

Han är också starkt kritisk till de neddragningar som skett bland arbetsmiljöinspektörerna på Arbetsmiljöverket under senare år. Antalet inspektörer har gått från närmare 400 till drygt 200.

– Samtidigt går både ledning och departement ut och säger att vi är lika effektiva som förut. Då tänker man på vi gör lika många besök. Men det säger sig självt att man får springa mer, besöken blir mer riktade och det bli mer av kampanjer. De tyngre övergripande undersökningarna som måste göras mot byggbranschen blir eftersatta. De har vi inte tid med, säger Christian Lönnström.

Vill ha nollvision

Torbjörn Johansson vill först och främst att riksdagen ska anta en uttalad nollvision för dödsolyckor på arbetsplatserna. Han kan också tänka sig facklig vetorätt när det gäller att lägga ut särskilt farliga arbetsuppgifter på underentreprenörer.

– Det skulle innebära att fackförbunden ställer vissa krav så att huvudentreprenören inte bara kan sälja till den som lägger lägst anbud. Det får kosta vad det vill, här handlar det inte om affärsmässighet utan om liv, säger Torbjörn Johansson.

Skärpt lagstifning

Jörgen Eriksson är arbetsmiljöansvarig på fackförbundet Byggnads och förlorade själv sin far i en olycka på ett bygge när han var tio år gammal. Han har varit med och polisanmält flera fall där byggnadsarbetare dött på jobbet. Men med myllret av underentreprenörer är det ofta svårt att få någon fälld, inte minst när det gäller utländska företagare. Alla skyller på varandra och polisutredningarna läggs till sist ned, säger Jörgen Eriksson. Han vill därför skärpa lagstiftningen.

– Har vi en huvudbyggare med en mängd underentreprenörer så ska huvudentreprenören ställas till svars. Om de har kollektivavtal har vi bra försäkringssystem som hjälper de anhöriga, men jag vill ha en lagstiftning så man kan ställa någon till svars och få någon dömd, säger Jörgen Eriksson.

Läs även:
Arbetsgivarna vill inte ha fler regler