– Det här är i hög utsträckningen kommunernas ansvar att ta, men ändå gör dom inte det. Att det finns en bostadsbrist är inte en ursäkt. Våldsutsatta kvinnor och deras barn ska inte behöva betala för en pajad bostadspolitik, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, riksorganisationen för tjej- och kvinnojourer.

Både hon och Olga Persson, ordförande för riksförbundet Unizon, menar att det är uppenbart att utvecklingen går åt fel håll. För tio-tjugo år sedan var det betydligt lättare för en våldsutsatt kvinna att få en bostad.

– Vi har sett den här trenden länge. Förr var boendet inte alls ett lika stort problem. Min bild är att väldigt få kommuner hjälper kvinnor med bostad idag, säger Olga Persson.

Nålsögat litet

Enligt socialtjänstlagen har kommunerna det yttersta ansvaret för att den som behöver hjälp får det. Men inte heller förtur är någon garanti för att alla som behöver hjälp får det. Både Göteborg och Stockholm uppger till exempel att de ger förtur, men Olga Perssons bild är att det ändå är svårt att få bostadshjälp i storstadskommunerna.

– Nålsögat för att kvalificera sig till förtur är väldigt litet, säger hon.

I Stockholm ger statistiken henne rätt – här beviljades bara nio procent av ansökningarna om förtur på grund av våld i hemmet 2020. Det är en rejäl minskning jämfört med för tio år sedan, då 92 procent av ansökningarna beviljades (då räknades dock alla typer av hot in, inte bara de som ansökte om förtur på grund av hot i nära relation). De senaste två åren har bara drygt tio kvinnor per år fått förtur till bostäder i Stockholm. Och över 100 kvinnor har nekats årligen. Feministiskt initiativ i Stockholm har nu lagt en motion om en bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor.

– Visst, vi har bostadsbrist, men det är klart att vi måste kunna ta hänsyn till behov. Har vi 127 kvinnor som söker förtur på grund av hot och våld anser jag att det är ett kärnuppdrag för kommunen att kunna erbjuda dem skydd, säger Lisa Palm, gruppledare för Feministiskt initiativ i Stockholms stad.

Hon tror att en orsak till att så få beviljas förtur, är de regler som infördes 2017. Enligt dem krävs det att kvinnan som ansöker om förtur ska ha bott i kommunen i minst två år, och dessutom ska hon uppfylla bostadsbolagens krav om tillräckligt god ekonomi. Regler som Feministiskt initiativ menar måste bort.

–  Att kräva skuldfrihet är ett slag i ansiktet på den som blivit våldsutsatt, när vi vet att det ekonomiska våldet är så utbrett. Samma sak med tvåårsregeln. En kvinna kan ha flytt till en grannkommun tillfälligt för att komma undan våldet, och när hon då vill tillbaka till hemkommunen, då har hon utraderats från möjligheten att söka förtur.

Christer Edfeldt, chef för Stockholms bostadsförmedling, menar dock att reglerna inte är fullt så hårda som de kan verka.

– Att man skulle vara diskvalificerad för att man bosatt sig i Solna ett par månader gå grund av hot stämmer inte. Uppstår en sådan situation görs en prövning. Däremot säger riktlinjerna att den som bor i en annan kommun inte har rätt till förtur. Skuldfrihet är inte heller ett absolut krav, men man måste klara fastighetsägarens villkor.

Förra året beviljades tolv förturer. Varför så få?

– Nålsögat är litet oavsett vilken kategori du tillhör. Man det är ändå en större andel inom kategorin våldsutsatta som beviljas förtur jämfört med andra kategorier. Vid bedömningen av en ansökan om förtur följer vi de riktlinjer bostadsbolagets styrelse satt. Det gäller att alla möjligheter för att kunna fixa bostad på egen hand ska vara uteslutna, att det ska råda “ytterst trängande omständigheter”, och dessutom ska du klara fastighetsägarens villkor. Få uppfyller alla kraven.

Ger inga förturer alls

Många andra stockholmskommuner ger dock ingen förtur alls. En av dem är Täby.

– Vi har inte en bostadssituation som gör att det inte finns möjlighet till förturer. Vi har inte förtur för någon målgrupp. Behöver man däremot plats i skyddat boende hjälper vi alltid till med det, säger Kotte Wennberg, chef för individ- och familjeomsorgen i Täby.

Men är det inte kommunens ansvar att hjälpa den som riskerar att bli hemlös på grund av våld?

– Vi utgår alltid från individens behov och stöttar utifrån det, till exempel genom att se vad man har för möjligheter att hitta bostad på egen hand. Vissa behöver också lämna kommunen, och då försöker vi hitta lösningar ihop med en annan kommun.

Inte heller Malmö har någon förtur till bostäder för våldsutsatta kvinnor. Enligt Margot Olsson, samordnare för våld i nära relationer, kan kvinnor som behöver hjälp dock få bo i någon av kommunens andrahandslägenheter, med syfte att de senare ska få den som förstahandskontrakt.

– Framförallt prioriterar vi familjer med barn. Boendet är en väldigt central fråga för att personer som varit utsatta för våld ska komma vidare i livet, men samtidigt är det många även i andra grupper som behöver hjälp med boende. Det är ingen lätt uppgift att lösa, säger hon.