BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi har i 15 år arbetat med att erbjuda en psykiatriverksamhet som går från 16 till 26 år, just därför att vi har sett stora brister i övergången mellan Bup och vuxenpsykiatrin, säger Marika Markovits, chef på Stockholms stadsmission.
Hänvisade till vuxenpsykiatri
Från den dagen en person fyller 18 år får den inte längre gå till Bup, och patienterna är då hänvisade till vuxenpsykiatrin. Men enligt Marika Markovits är vuxenpsykiatrin snarare rustad för att hantera psykisk sjukdom och har inte den kunskap som behövs för att vårda unga personer med psykisk ohälsa.
– Som ung behöver man inte ha allt för tunga diagnoser, självmordstankar eller psykisk sjukdom för att behöva insatser. Det behöver inte vara så definierat för att man ska ha psykisk ohälsa som ung, och det kan man få vård för hos Bup. Men så fort man ska in på vuxenpsykiatrin måste man uppvisa klara symptom på självmordstankar eller liknande, förklarar Marika Markovits varför så många hamnar mellan stolarna.
Marika anser att övergången mellan Bup och vuxenpsykiatri redan vid 18 års ålder leder att många unga inte får den vård de behöver. I förlängningen leder det till att fler utvecklar psykisk sjukdom och att fler begår självmord.
Enligt barnkonventionen måste stater erbjuda barn kraftfullt stöd vid psykisk ohälsa. Men den dagen de fyller 18 år gäller alltså inte det kravet längre, då man rent lagmässigt ses som vuxen.
När den offentliga sektorn inte lyckas erbjuda adekvat vård till de unga vuxna som fyllt 18 år har olika ideella organisationer fyllt tomrummet. Stadsmissionen är en av dem.
– Vi menar att det här är det offentligas ansvar och landstinget har varit otroligt stelbent i de här frågorna. De har också varit helt ointresserade av att etablera samarbete med oss i den idéburna sektorn, säger hon.
Den psykiatriska vården styrs av landstinget. Jessica Ericsson, Liberalerna, är ordförande för psykiatriberedningen och håller med om att det finns problem med vården.
– Det är fruktansvärt att självmorden bland unga ökar. Det är åt helsike för många som drabbas. Vi måste fånga upp dessa ungdomar mycket snabbare, säger hon.
Det är ett problem att vården riskeras att avbrytas när man blir vuxen. Enligt Jessica Ericsson är standarden att ha flexibel åldersgräns för övergång mellan Bup och vuxenpsykiatrin, men att det inte alltid finns med i de avtal som landstinget tecknar.
– Det måste vara en flexibel åldersgräns, så att man kan fortsätta ha samma behandlare. Jag kommer att kolla närmare på de fall där det inte är så.
Vid vilken ålder är det rimligt att man blir utkastad från Bup?
– Jag tror inte att man ska se det som att man blir utkastad. Exempelvis så har vissa mottagningar en flexibel gräns runt 16 år. Då kollar man med den unga när den börjar om den ska vårdas med vuxna eller med barn. Är det en lång behandling är det bättre att gå med vuxna hela tiden för att slippa byta behandlare.
Men det är ganska stor skillnad på kvalifikationen för att klassas som sjuk mellan Bup och vuxenpsykiatrin. De mildare formerna av psykisk ohälsa behandlas bättre hos Bup, menar Stadsmissionen. Hur ställer ni er till det?
– Vi måste se till att överföringen blir bra. Vi har öppnat flera nya mottagningar i Stockholm för unga vuxna. Just för att det ska bli en mjukare övergång när man går från ung till vuxen. Det är något som vi har med i arbetet sedan några år tillbaka.
Svårigheten att fånga upp barn
Men ett annat problem som Jessica Ericsson tror ligger bakom den ökande självmordsstatistiken bland unga är svårigheten med att fånga upp barn innan det har gått för lång tid. Jessica Ericsson pekar ut skolan som en viktigt del i att fånga upp unga med psykisk ohälsa. Hon ser också ett problem med information från vårdens sida om vilken hjälp som finns att få för unga.
– Vi ser ju inte de unga innan de kommer till vården eller innan det är försent. Det är en förlust och ett misslyckande för hela vuxenvärlden om vi inte lyckas stoppa självmorden.
