Lena Johansson, 52, har jobbat i rutbranschen i fyra år och är fackligt förtroendevald. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Dagens ETC träffar henne i Stadsparken vid centralstationen i Södertälje. Efter att hon gått in på stationskiosken för att köpa en banan och en flaska mineralvatten, slår vi oss ned på en av parkbänkarna i vårsolen. 

– Jag började som timvikarie för fyra år sedan. I dag är jag tillsvidareanställd på 75 procent. Jag känner att det är lagom mycket för mig som är lite äldre. Det är ett så pass fysiskt arbete, säger Lena Johansson. 

Heltid eftertraktat

Men många av hennes yngre kollegor som jobbar deltid skulle gärna vilja gå upp på heltid.  

– Men företagen är inte så pigga på det. De föredrar att ha en mer flexibel arbetskraft. De säger att de inte har råd att betala ut heltidslöner en sämre månad, men tar gärna in deltidsanställda på fler timmar då det finns mer att göra, säger hon.  

– Det här är det största problemet i den här branschen, att det är låg lön, mycket deltider och därmed svårt att få tillvaron att gå ihop mot slutet av månaden. I övrigt trivs jag väldigt bra i yrket. Det är socialt och trevligt. Tidigare jobbade jag som maskin-operatör på Astra och jag skulle gärna ha kvar den lönen, men trivs mycket bättre med det här jobbet rent mentalt, säger Lena Johansson.

Ett annat problem är de långa restiderna mellan kunderna samt stressen som det medför. 

– I mitt fall är vi anslutna till kollektivavtalet, så vi får ju betalt för restiderna. Det är jag glad och tacksam för. Men alla har inte möjlighet till att ta en ordentlig lunch varje dag. Det blir mycket mackor och frukt. Jag ska som fackligt ombud ta upp den här frågan på nästa möte med vår arbetsgivare och försöka driva igenom att vi får lunchkuponger. Maten är oerhört viktig för att orka med, säger Lena Johansson.  

Vad tycker du som anställd i den här branschen om rut-avdraget? 

– Jag tycker att det är bra om det skapar arbetstillfällen och kan inte riktigt ogilla en reform som bidrar till att jag har arbete, men ska man vrida och vända på slantarna, så är det ju kanske inte dit skattepengarna ska gå. Jag kan på sätt och vis förstå kritiken, säger Lena Johansson. 

Rutavdraget för hushållsnära tjänster infördes för tio år sedan. Syftet med skattereduktionen var enligt alliansregeringen som införde den, att skapa nya jobb, öka jämställdheten och få bort de ”svarta” jobben i städbranschen. 

Efter tio år med reformen har ingen officiell utvärdering gjorts, så frågan är i vilken grad de tre huvudsakliga målen med rut-avdraget har infriats. 

Enligt branschorganisationen Almega sysselsätter branschen idag över 22 000 människor i omkring 17 000 företag. 

Hur många av jobben som är nya, till följd av rutreformen, är oklart.

Ulrika Lorentzi, utredare på LO, säger att frågan om hur många nya jobb som skapats är omöjlig att svara på, eftersom ingen oberoende utredning har gjorts. Men hon tycker att siffrorna från Almega låter rimliga. 

– Ingen har försökt reda ut hur många som kommit i arbete till följd av rutavdraget, men i och med att branschen omsätter 7,4 miljarder kronor per år låter siffran 20 000 sysselsatta inte alls konstig, säger hon. 

Prekära anställningsformer 

Men vilken typ av jobb handlar det om? Sociologen och genusvetaren Elin Kvist, vid Umeå universitet, som forskat på den hushållsnära tjänstesektorn, har kunnat konstatera att det i regel rör sig om osäkra deltidsanställningar.

– Det jag kan säga utifrån de intervjuer som jag gjort med företagare och anställda är att det oftast rör sig om kortvariga uppdrag, ett par timmar varje dag. Marknaden för de här jobben har fullkomligt exploderat, men de jobb som har skapats är timanställningar och behovsanställningar, säger Elin Kvist.    

Anna Gavanas, socialantropolog vid Linköpings universitet, och Catharina Calleman, professor i rättsvetenskap vid Örebro -universitet, konstaterar i anto-login ”Rena hem på smutsiga villkor?”, att hushållstjänstemarknaden i Sverige har expanderat till följd av de ökande inkomstklyftorna och arbetsmarknadens allt hårdare krav på flexibilitet.    

Facket vill avskaffa

Det är också ett av skälen till att facket vill att rutavdraget tas bort, klargör Ulrika Lorentzi.   

– Frågan är ju vad vi ska använda våra gemensamma resurser till. Är det det här som ska subventioneras? Eftersom det fortfarande bara är rika hushåll som har råd med de hushållsnära tjänsterna, menar vi att det inte är väl använda pengar, säger hon.  

Enligt SCB:s senaste statistik från 2015 är det främst hög-inkomsttagare som utnyttjar skatteavdraget. Två andra stora grupper som nyttjar rut-tjänsterna är barnfamiljer och pensionärer, men även i dessa grupper rör det sig främst om höginkomsttagare. 

– Det är inte fel i sig att människor städar i andras hem. Hemtjänsten är ett tydligt exempel på att det behövs. Men där hemtjänsten är villkorad efter behov, handlar ruttjänsterna om köparens ekonomiska förmåga, säger Ulrika Lorentzi.

Till skillnad från ruttjänsterna är den generella välfärden till för alla som behöver den, poängterar hon. 

– Ruttjänsterna är en lösning för ett fåtal högavlönade personer, medan välfärden är en lösning för alla. Vad gäller det här att rutavdraget leder till arbetstillfällen, så kanske det stämmer i viss mån, men det skulle samma pengar kunna göra i välfärdssektorn med, säger Ulrika Lorentzi.  

Jämställdhet – för vem?

Vad det gäller jämställdhets-effekterna av rutavdraget menar Elin Kvist att frågan hänger samman med synen på jämställdheten. 

– Å ena sidan har vi den liberala föreställningen, vars enda mål är att kvinnor och män ska kunna jobba lika mycket. Utifrån det hänseendet har nog jämställdheten ökat något till följd av rutavdraget. Men utifrån ett mer socialt perspektiv, att vissa har råd med ruttjänster, medan andra inte har det, oavsett hur mycket de jobbar, får vi snarare ett mer polariserat och klassuppdelat samhälle till följd av det här avdraget.

Vad det gäller de ”svarta” arbetena tros effekterna av rutavdraget ha varit mycket marginella. 

Enligt en utvärderande enkät som Skatteverket genomförde 2011 hade enbart sex procent av dem som köpt hushållsnära tjänster och gjort skatteavdrag för det tidigare köpt tjänsten ”svart”.

Flera forskare har visat att gränsen mellan de ”svarta” och ”vita” tjänsterna i branschen inte heller är så skarp.

– Det finns ingen solklar gräns mellan ”svarta” och ”vita” arbeten. Många tycks jobba ”svart” vid sidan av för att kunna överleva, säger Elin Kvist.