Politiker medger otydlighet – men stiftar lagar som balanserar på det tillåtnas gräns

Om Sverige behöll den tillfälliga lagen från 2016 fram till 2023 skulle omkring 21 000 personer årligen söka asyl i Sverige, medan om vi återgick till lagstiftningen innan skulle det landa på 27 000 per år. Det framgår av en prognos som Migrationsverket gjort på uppdrag av den parlamentariska migrationskommittén och som Dagens ETC tagit del av. 

Andra faktorer avgör

Den totala kostnaden för det ökande flyktingmottagandet skulle landa på omkring två miljarder kronor för åren 2021–2023. 

Det kan exempelvis jämföras med statens kostnader för kortidspermitteringar, som enligt Konjunkturinstitutet beräknas landa på 95 miljarder kronor bara i år. 

Att stifta lagar för att avskräcka från asylinvandring – samtidigt som man balanserar på gränsen till vad internationella flyktingkonventioner tillåter – kan orsaka stort lidande för de som söker skydd i Sverige, men har ofta oklara effekter på asylinvandringen.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) framhåller ofta att regeringen med den tillfälliga lagen har sett till att färre söker asyl i Sverige. Men flera bedömare menar att det främst beror på andra faktorer, som att EU har täppt till sin yttre gräns.

”Väldigt komplext”

Exakt hur man minskar asyl­invandringen till sitt land är en ytterst svår fråga. Det medger nu Rikard Larsson (S) i migrations­kommittén.

– Det är några av de frågorna vi diskuterar i kommittén. Det är väldigt komplext, jag tror att det (att asylinvandringen minskat) är en kombination av olika faktorer och det är jättesvårt att leda i bevis att en faktor har en avgörande betydelse och en annan inte har det.