Svårt få föräldrar att dela lika

Sifo presenterade nyligen en undersökning de har gjort på uppdrag av Försäkringskassan där de har frågat föräldrar varför de har valt att dela föräldraledigheten som de har gjort. Femtio procent av papporna uppgav att den främsta orsaken till att de tar ut mindre föräldraledighet än mamman handlade om ekonomi. De föräldrar som har valt att dela lika menade däremot att de gjorde det för att båda ville vara hemma med barnet. För dem kom ekonomin i andra hand. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Men Försäkringskassans egen statistik stämmer inte helt med föräldrarnas påståenden i Sifoundersökningen. Enligt Försäkringskassan tar mödrarna i dag ut cirka 75 procent av föräldradagarna medan fäderna enbart tar ut cirka 25 procent. Även i många fall där kvinnan tjänar mer än mannen tar hon ut flest föräldradagar. 

På lokal nivå ser siffrorna liknande ut. I Norrköping tog mammorna i snitt ut 92 nettodagar föräldraledighet under 2015, medan papporna tog ut 39. I Linköping tog mammorna ut 85 dagar och papporna 39. 

Att föräldrar tjänar på att den av dem som har lägst lön stannar hemma längst är inte heller helt sant. Vissa arbetsgivare betalar till exempel ut en så kallad föräldralön som täcker upp för en del av inkomstbortfallet vid föräldraledighet. 

Marie Evertsson, lektor i sociologi vid Stockholms universitet, ser flera orsaker till varför föräldrar inte delar lika trots att möjligheten finns. En av dem är den starka amningsnorm som stöds av bland andra Världshälsoorganisationen (WHO). Enligt denna norm är det en fördel om kvinnor kan amma sina barn i cirka sex månader för att sedan börja vänja dem vid vanlig mat.

– Det innebär att de kvinnor som vill amma enligt rekommendationerna ofta är hemma minst åtta månader då man räknar med att det tar 1–2 månader för barnet att acceptera och lära sig äta vanlig mat, säger Marie Evertsson.  

 En annan orsak kan vara att många, även i Sverige, ser den första tiden med barnet som vikt för mamman. Barnet förväntas behöva mamman i större utsträckning än pappan och det kan gälla så länge som upp till ett år.

 – En tredje orsak kan vara att man tror att pappans karriär tar mer skada än mammans om han tar lång föräldraledighet. Kvinnor förväntas ta 1–1,5 år ledigt med barnet medan pappor, av arbetsgivare, kan förväntas ta en kortare ledighet och kanske satsa ännu mer på jobbet än innan då de nu har familj och barn att försörja, berättar Marie Evertsson.

 Här har tidigare forskning kommit till delvis olika resultat, men det finns dock inga tydliga bevis för att pappans karriär skulle lida mer än mammans av föräldraledighet.

 – Oavsett hur forskningen ser ut så kommer föräldrar, som är oroliga att pappans karriär ska ta mer skada än mammans, att agera därefter, säger Marie Evertsson.

 Även kvinnors yrken och position på arbetsmarknaden spelar roll där fler kvinnor än män är anställda i offentlig sektor, i deltidsarbeten, och i yrken utan tydliga karriärstegar som till exempel inom vård- och omsorg.

 Vill vi att fäders föräldraledighetsuttag ska öka tror Marie Evertsson att normerna i samhället behöver förändras ytterligare.

 – Det finns fortfarande starka normer och förväntningar på att mammor ska sätta barnet först medan papporna har större frihet att välja att ta föräldraledigt eller ej. Om vi kan fördela förväntningarna och kraven på föräldrarna mer lika så att inte mammor som tar kort ledighet skuldbeläggs så tror jag vi lättare skulle få en jämnare fördelning. Slutligen skulle ett minskat könslönegap och mindre segregerad arbetsmarknad också bidra till en jämnare fördelning av föräldraledigheten.