Enligt utredningen skulle det därför kunna bli diskriminerande mot familjer som är av annan religiös övertygelse än den som redan finns representerad bland svenska friskolor i dag, rapporterar TT.

Inte enkelt

I betänkandet föreslås hur etableringsstoppet kan införas i skollagen, så att det efter halvårsskiftet 2023 inte blir möjligt att starta nya friskolor med konfessionell inriktning. Då kan heller inte etablerade skolor expandera, byta ort eller tas över av nya ägare. Men utredningen vill alltså göra tydligt att frågan är allt annat än enkel ur juridisk synvinkel.

Enligt utredningen räcker det sannolikt med skärpta villkor och skärpt tillsyn för att komma tillrätta med de konfessionella friskolor som inte följer lagar och regler.

Det var januariavtalet som innebar att det uppstod en riksdagsmajoritet för att stoppa nyetableringen av religiösa friskolor.

Anna Ekström (S) kommenterade igår utredningsbetänkandet  i TV4:s Nyhetsmorgon. Hon sa då att förhoppningen är att ett lagförslag med den innebörden ska kunna presenteras under mandatperioden:

– Vi ser stora problem med att vi får en tillväxt av religiösa friskolor, säger Anna Ekström.

Berör få elever

Detta läsår går drygt 9 400 elever på en konfessionell grundskola, enligt Skolverkets skolenhetsregister. Det motsvarar knappt 1 procent av grundskolans elever.

I registret är 72 skolor noterade som konfessionella. De skiljer sig mycket åt sinsemellan vad gäller storlek, elevsammansättning, lärarkompetens och studieresultat.

Majoriteten av dessa registrerat konfessionella skolor är kristna. Ett tiotal är muslimska och en är judisk.