VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

– Det har vi inte i dagsläget. Vi ska försöka hinna med det under året men vi ligger inte på de volymerna i dag. Vi har 35–40 personer i extratjänster, säger Christina Reuterwall, enhetschef på Resurscentrum.

Inte i kommunal regi

Svårigheterna att få fram platser förklaras delvis med att en del av kommunens verksamheter har upphandlats och inte drivs i kommunal regi. Det blir helt enkelt färre platser att hitta tjänster på, menar Christina Reuterwall. Därutöver finns en mättnad på arbetsplatserna.

– Det är inte bara extratjänster vi har behov av utan även andra arbetsinsatser och utbildningsplatser. Sedan finns det ett fackligt perspektiv, man vill ju inte att det blir undanträngningseffekter. Det är ett pussel.

Eftersom jobb- och utvecklingsgarantin inte längre är indelad i faser används inte begreppet Fas 3 på Arbetsförmedlingen. Numera ingår arbetssökande i programmet jobb- och utvecklingsgarantin där Arbetsförmedlingen kan gå in med olika insatser. Efter 450 ersättningsdagar finns möjligheten att få en extratjänst. Den täcker i dag även nyanlända.

Johanna Kågestam, sektionschef för jobb- och utvecklingsgarantin på Arbetsförmedlingen i Västerås, säger att ingen arbetssökande har blivit sittande hemma bara för att sysselsättningen i Fas 3 har upphört.

– När en person avslutar Fas 3-sysselsättning och inte går vidare till jobb eller studier, då får den personen gå tillbaka till programmet och få en nysatsning. Har man varit inskriven i programmet, varit hos en anordnare och platsen löper ut, då tas ett nytt beslut inom jobb- och utvecklingsgarantin. Den möjligheten har man alltid haft. Individen hamnar inte mellan stolarna för att fasen upphör. Man kan gå vidare med utbildning eller arbetsträning.

Sedan 2016 har 85 personer från Fas 3 gått vidare till arbete med stöd. 46 har gått till nystartsjobb och 16 är öppet arbetslösa. 124 personer har gått vidare till ”övrigt”.

– Det kan innebära sjukskrivning, föräldraledighet eller att man gått i pension, säger Johanna Kågestam.

500 miljoner kronor

Vad händer om de 88 extratjänsterna inte har tillsats den 31 januari nästa år? Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor till kommuner och landsting som anställer långtidsarbetslösa. Ersättningen ställs i relation till hur många extratjänster som tas fram. För Västerås kommun motsvarar 88 extratjänster 6 237 492 kronor.

– Vi är ganska angelägna om att få ta del av de här pengarna. Med dem kan vi göra andra insatser på arbetsmarknaden, säger Carin Lidman (S), kommunalråd och ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Hon syftar i första hand på satsningen på resursjobb. Kommunstyrelsen har gett Stadsledningskontoret i uppgift att ta fram en modell för att ta emot personer som står långt från arbetsmarknaden. På sikt är förhoppningen att anställa runt 500 personer. Även här är tanken att avlasta personal utan att tränga undan ordinarie tjänster. På frågan om resursjobben inte tar ut extratjänsterna svarar hon att de går att kombinera. Amanda Agestav,  kommunalråd och första vice ordförande i kommunstyrelsen (KD), är inne på samma spår.

– Extratjänster och resursjobb kompletterar varandra, säger hon.

Däremot tycker hon att tillsättningen av extratjänster har tagit för lång tid.

– Det går för långsamt, det är inget understatement. Jag vet inte var det bromsar. Vi är en stor organisation så det borde inte vara något problem att få fram 88 platser.

Inte för många extratjänster

Samtidigt som många arbetslösa behöver komma ut till meningsfulla jobb, är det heller inte bra om det trängs in för många extratjänster i de kommunala verksamheterna. Niklas Gustafsson, sektionsordförande på Kommunal i Västerås, ser en risk att arbetsplatserna blir mättade.

– Det är viktigt att man inte fyller på med för många. Det finns redan många andra arbetsplatsåtgärder och det är viktigt att man hinner ta hand om individerna. Sedan får det inte bli någon undanträngningseffekt.

Att anställningsmöjligheterna sedan ett år täcker kulturella, idrottsliga och olika sociala verksamheter ger en större bredd på fördelningen av platser. Kanske är det öppningen som får Västerås att närma sig sitt mål?

– Det var trögt inledningsvis för att det krävs en samverkan innan man kan dra igång insatser. Men det här året har vi bara sett en ökning. Det är större efterfrågan och på en helt annan nivå, säger Johanna Kågestam.