Sedan Hotell- och restaurangfacket lanserade tjänsten Schysta villkor är det lätt att kolla upp om personalen på lunchrestaurangen har bra arbetsvillkor.
Men i andra branscher dröjer motsvarande tjänst.
– Vi jobbar med det, men jag kan inte säga när det blir klart, säger Jon Andersson på Handels.
Med några enkla klick går det att kolla upp om restaurangen där du brukar käka lunch har vettiga villkor för sina anställda. Tjänsten Schysta villkor lanserades för sju år sedan av Hotell- och restaurangfacket, och har enligt Malin Ackholt, avtalssekreterare på förbundet, varit ett effektivt sätt att sätta press på arbetsgivarna genom konsumentmakt.
– Vi vill lyfta att konsumenter kan välja, inte bara om de ska äta thailändskt, indonesiskt eller svenskt, utan också att jag kan välja att lägga mina pengar på ett ställe där jag vet att det finns reglerade villkor för personalen, säger hon.
Sedan lanseringen har flera andra fackförbund nappat på idén. Handels kongress fattade sommaren 2011 beslut om att införa någon form av märkning för butiker och frisörer med kollektivavtal. Men trots att det gått snart fyra år sedan beslutet finns tjänsten ännu inte. 2012 skrev medlemstidningen Handelsnytt att arbetet med att ta fram märkningen dragit ut på tiden på grund av teknikstrul.
Få schysta taxibolag
I dag arbetar Handels fortfarande på att få fram tjänsten men Jon Andersson, pressekreterare på förbundet, kan inte svara på när den kommer att lanseras eller hur den kommer att fungera. Tanken är dock att den ska vara tillgänglig på nätet via mobilen.
– Vi vill göra det lätt för folk att hitta butiker eller frisörer i närheten som har kollektivavtal. I dag är det svårt att veta vilka som har avtal och inte, säger han.
Även Transportarbetarförbundet sneglar mot modellen. Genom att dela ut en dekal med texten ”Schysta villkor” som utvalda åkerier och taxibolag får ha i framrutan på fordonen vill man göra det lättare för kunder att välja exempelvis ett taxibolag där chaufförerna har bra löner och villkor. Projektet startade för fem år sedan men är inte nationellt utan sköts av de lokalavdelningar som vill vara med. I dag är det bland annat Västra Götaland, Malmö och Halmstad.
Men även i de regioner som är med i projektet kan det vara svårt att hitta en schyst taxi. Hans Olofsson, ombudsman med ansvar för åkeriavtalen i Västra Götaland säger att 15–20 åkerier i hans område har certifiering, en väldigt låg andel. Och bara ett enda taxibolag är certifierat trots att facket har jobbat för att fler bolag ska ansluta sig.
– Vi hade en kampanj inom taxi men tyvärr fick vi nästan sluta för vi hittade inga företag som kunde ha schysta villkor, för det är en så genomrutten bransch, säger Hans Olofsson.
Projekt rann ut i sanden
På central nivå har Transport inga planer på att göra någon rikstäckande kampanj med Schysta villkor-dekalen. Gabriel Dahlander, kommunikatör på Transport, säger att de lokala avdelningarna är bättre lämpade att sköta arbetet med certifieringen.
– Det är de som känner företagen och har kontakterna, säger han.
Samtidigt är det svårt att få tid för arbetet med certi-fieringen.
– Det är en resursfråga. Många skulle verkligen vilja göra mer men det tar tid att kontrollera företagen, säger Gabriel Dahlander.
Även IF Metall har gjort försök för att göra det lättare för konsumenter att välja rätt. För några år sedan startade en kampanj där bilverkstäder med kollektivavtal fick en särskild märkning. Projektet rann dock ut i sanden, enligt Martin Gunnarsson, chef på IF Metalls organisationsavdelning.
– Det var inte så att det inte var en uppskattad grej, men det gäller att någon håller i det. Sedan är frågan inte död, det kan vara så att vi lyfter den igen, men idag tror jag inte att det är bra att använda projektet som referens, säger han.
Enkät: Spelar villkoren för personalen in när du väljer lunchrestaurang?
Kristina Clausson, danspedagog, Göteborg:
– Jag tycker att det är viktigt att de har kollektivavtal och att de anställda är med i facket så att det finns en motvikt och arbetsgivaren inte kan göra som den vill. Men det är svårt att veta vilka villkor personalen har, man har ingen aning om vem det är som står bakom en restaurang.
Meri Brandel, arbetar med personlig utveckling, Göteborg:
– Jag har inte ens tänkt på frågan. Jag vet att det ofta är dåliga villkor i restaurangbranschen och det skulle behövs opinionsbildning för att få det bättre, särskilt för alla unga i restaurangbranschen som utnyttjas.
Maria Bengtsson, frisör, Göteborg:
– Absolut. Det ska vara lika rättigheter för alla och folk ska ha bra villkor. Men det är svårt att veta vilka restauranger som är okej. Ibland dyker det upp avslöjanden i medierna om kaféer eller restauranger som har dåliga villkor, men de glöms tyvärr bort ganska snabbt.
Fredrik Tegstedt, föräldraledig, Göteborg:
– Det är viktigt men det är inget jag tänker på. Jag tar för givet att folk har bra villkor i Sverige, men det är nog dumt att göra det.
Fredrik Brunberg, föräldraledig, Göteborg:
– Visst är det viktigt, men jag tänker inte på det när jag väljer lunchrestaurang om jag ska vara ärlig. Det är svårt att ha koll på vilka restauranger som är okej och inte.
