Trycket var högt på Frälsningsarméns utdelning av matpresentkort inför julen i år. Samtalen började komma redan i november från människor som visste med sig att ett julbord var väl utom räckhåll för hushållskassan och undrade om det skulle finnas någon utdelning. Det berättar Lars Beijer, presskontakt på Frälsningsarmén.

– Vi har haft betydligt mycket fler samtal i år jämfört med förra året.

Stadsmissionen bekräftar bilden. Förra veckan öppnades Matmissionen, den senaste insatsen i raden för att ekonomiskt utsatta människor ska ha råd med mat. Matmissionen är en social supermarket, där varorna består av donerat livsmedelsöverskott, varor som inte går att sälja i vanliga butiker på grund av att de är nära bäst före-datum exempelvis. Vem som helst kan handla i butiken, men personer med försörjningsstöd eller andra ersättningar, kan söka medlemskap och handlar då till en tredjedel av priset. Stadsmissionens direktor Marika Markovits, berättar att idén har växt fram efter att verksamheten under en längre tid upplevt ett ökat tryck på verksamheterna som delar ut matkassar eller bjuder på mat.

– Bland annat ser vi en oroväckande ökning av barnfamiljer och äldre som lever i fattigdom och ett ökande antal som saknar fast bostad. Från den första januari till november i år har vi haft en ökning av besök på vårt äldrecenter med 29 procent jämfört med 2014. Men ökningen har skett under åtta års tid. Parallellt med att de ekonomiska och sociala klyftorna i Sverige ökat i högre grad än i resten av Europa, säger Marika Markovits.

Hon berättar att Stadsmissionen de senaste åren ökat antalet verksamheter som delar ut matkassar och ökat öppethållandet för att erbjuda basbehov för deltagare som saknar ett hem att tillaga mat i. 

– Matmissionen ser vi som ett ytterligare sätt att hjälpa ekonomiskt utsatta. Att inte bara vara hänvisad till en fast matkasse utan själv kunna få välja vad man vill ha för mat med sig hem och det med 70 procents rabatt på ordinarie pris.

Marika Markovits tror att det ökade behovet av hjälp med mat hänger samman med urholkade ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen.

– Vi ser att bedömningsgrunderna har blivit hårdare och att ersättningsnivåerna i flera socialförsäkringssystem inte alls tagit hänsyn till att boendekostnader och matkostnader ökat kraftfullt de senaste åren, medan ersättningsnivåerna minskat eller ökat marginellt.

Läs vidare på nästa sida: Får kritik för urholkning av försörjningsstödet

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Får kritik för urholkning av försörjningsstödet

Kritiska röster har inför öppnandet varnat för att insatser som Matmissionen kan urholka försörjningsstödet ännu mer, då socialtjänster ofta tar med extrapriser i beräkningen av skäliga levnadskostnader. 

– Det börjar bli dags att sätta tydligare nationella riktlinjer för försörjningsstöd, att exempelvis extrapriser inte ska ingå i beräkningsgrunden för försörjningsstöd. Eftersom basmatvaror inte finns tillgängliga på extrapris regelmässigt, säger Marika Markovits.

Att det är frivilligorganisationer som gör allt mer av arbetet med socialt och ekonomiskt utsatta är en trend som blivit allt mer permanent. Det menar Tapio Salonen, som är professor i Socialt arbete vid Lunds universitet. 

– Vi har vant oss vid en föreställning om att Sverige är det mest jämställda landet i världen. Men något hände redan i början av 1980-talet. Fram till dess minskade skillnaderna mellan de som hade det bättre och de som hade det sämre, men sedan dess har det ökat, sakta men stadigt, i mer än tre årtionden. Tendensen har varit densamma oavsett regering och oavsett konjunktur. 

Du har skrivit mycket om övergången från fattigvård till en generell välfärd, hur ser det ut idag tycker du?

– Det har slagit tillbaka en del. Olika idéburna organisationer har gjort stora insatser i akuta lägen och det har permanenterats allt mer som en lösning. Det syns en tydlig trend mot mer klassiska fattighjälpsinsatser under 20 år. Och ett gradvis ökat tryck på dessa verksamheter.

Även Tapio Salonen härleder det ökade behovet av ideella insatser för ekonomiskt utsatta till de eftersläpande ersättningsnivåerna.

– Socialförsäkringar som skulle omfatta alla gör inte det längre. Den största förändringen syns i skyddet vid arbetslöshet som omfattar väldigt få av de faktiskt arbetslösa. Vi har fått en insider/outsider-problematik. De väletablerade som omfattas av socialförsäkringarna och de som inte kvalificerar och hamnar utanför. 

– Och villkoren för försörjningsstöd har också blivit allt mer begränsade och kravfyllda. Det finns en moralistisk ton, där arbetslöshet och fattigdom ses som individuella problem snarare än samhälleliga. Det händer något med medborgarskapet. Från att man tidigare har betonat rättigheter, betonas nu skyldigheter allt mer. Medborgarskap är inget man har rätt till utan något man kvalificerar sig till.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.