Tecken på fosfin, en gas som tros vara ett tecken på liv, har upptäckts i Venus atmosfär. Fosfinet hittades ungefär 50 kilometer ovanför det hårda klimatet på planetens yta och det ses som möjligt att mikroorganismer skulle kunna leva där. Nu diskuteras nästa steg.
För att bekräfta att det ens finns fosfin i Venus atmosfär måste en rymdfarkost skickas dit på ett uppdrag, rapporterar Forbes. Flera förslag ligger på bordet, där det tidigast schemalagda kommer från ett amerikanskt företag som kan skicka upp en sond 2023. Nu har det visat sig att två sonder – en från Europa och en från Japan – på ett gemensamt uppdrag på väg till Merkurius kommer att flyga förbi Venus redan i oktober.
Omloppsbana kring Merkurius
BepiColombo, som det gemensamma uppdraget heter, sköts upp från jorden 2018 och är på väg mot Merkurius där de två sonderna ska lägga sig i omloppsbana. Sedan tidigare är det planerat att de ska flyga förbi Venus för att använda planetens gravitation som ett sätt att sänka hastigheten för att sedan hamna rätt i Merkurius omloppsbana. Planen var från början att Venus skulle observeras när BepiColombo åkte förbi, men nu kommer ett verktyg på en av sonderna att användas för att försöka spåra fosfin i atmosfären och bekräfta de tidigare upptäckterna.
Mertis-verktyget, som finns ombord på den europeiska sonden, är utformat så att det ska kunna studera Merkurius yta och hur den är sammansatt, så det finns inga garantier att det är känsligt nog för att upptäcka lägre nivåer av fosfin, säger Johannes Benkhoff, en av Europeiska rymdorganisationens forskare vid BepiColombo-projektet till Forbes.
Den första gången som BepiColombo-sonderna kommer att flyga förbi Venus är redan i nästa månad – den 15 oktober kommer de att vara 10 000 kilometer från Venus. Det är ett stort avstånd, men eventuellt är det tillräckligt nära för att kunna upptäcka fosfin. Eftersom det ligger så nära inpå är rutten redan bestämd, så det kan vara svårt att upptäcka någonting som inte tidigare planerades. Men i augusti nästa år planerar BepiColombo att flyga förbi Venus igen, den gången på 550 kilometers avstånd.
– Första gången vi flyget förbi måste vi ha väldig väldig tur. Men den andra gången behöver vi bara väldig tur. Men det är nära gränsen för vad verktyget klarar av, säger Jörg Helbert, som har varit med och utvecklat Mertis och arbetar vid tyska rymdcentret.