BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
De har via siffror från SCB jämfört hyreskostnader för dem som bor i hyres- kontra bostadsrätter. De har tittat på hyror, avgifter och insatser i nybyggda lägenheter och gjort beräkningar på skillnader mellan ägt och hyrt boende. Siffrorna bortser från eventuella amorteringskrav för bostadsrättsägare.
– Det är en historiskt stor skillnad i boendekostnader, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen och en av rapportens författare.
Trots kraftiga prisuppgångar för bostadsrätter de senaste åren så kommer de ändå inte i närheten av vad det kostar att bo i en nybyggd hyresrätt. Allra värst är det i Stockholm, men Göteborg ligger inte långt efter. En nybyggd lägenhet på 70 kvadratmeter år 2015 landade här på 10 500 kronor i månadshyra i snitt. Motsvarande sammanlagd kostnad för en bostadsrätt är strax under 6 000. På riksnivå är skillnaderna betydligt lägre, men ändå tydliga. Där skiljer det 2 588 kronor, det vill säga 32 procent, mellan boendeformerna. Så sent som 2008 var skillnaden 936 kronor och 13 procent.
– Det kan mycket väl vara så att vi om något år har betydligt högre ränta än i dag och då behöver hyresgäster inte ta de kraftigt ökande kostnaderna. Men jag håller med om att det under ganska lång tid har varit gynnsamt att äga sitt boende. Det är ingen hemlighet att vi i Miljöpartiet har velat passa på att göra något åt räntesubventionerna när vi har låga räntor, kommenterar bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson till tidningen Hem och hyra.
Hyresnivåerna i nyproduktionen har stigit kraftigt de senaste åren. Enligt rapporten så har inte de som investerar i nyproduktioner anpassat sina kalkyler efter den låga inflation och de låga räntor som gäller just nu. Resultatet är att en majoritet av hyreshushållen inte skulle ha råd med en nybyggd lägenhet om de inte vill lägga över 40 procent av inkomsten på hyra.
Ser att de kan ta ut mer pengar
Så bostadsrätter och nybyggda hyresrätter faller utanför de ekonomiska möjligheterna för halva befolkningen. Kvar är det redan existerande beståndet av hyresrätter.
ETC Göteborg har flertalet gånger skrivit om hur de privata bostadsbolagen renoverar upp äldre lägenheter i framför allt de gamla miljonprojekten till en nivå där de kan lägga på hisnande hyreshöjningar. En rapport av bostadsforskaren Sven Bergenstråhle och docenten Peder Palmstierna visade att de genomsnittliga höjningarna i Göteborg efter renovering låg på 52 procent. De visade även att vart tredje hushåll inte skulle ha råd att bo kvar vid en sådan höjning, och värst skulle kvinnliga pensionärer drabbas.
– En del fastighetsägarföreningar ser ju bara att de kan ta ut mer pengar, för att folk behöver ha någonstans att bo. Tyvärr så händer inte så mycket politiskt, utan regering och riksdag gör inget som på allvar ändrar situationen, kommenterar Sven Bergenstråhle.
Pennygången, Vita björn, Näverlursgatan i Frölunda, Gropens gård och Långströmsgatan i Biskopsgården är alla exempel där hyresgästerna har kämpat mot det som i folkmun börjat kallas ”renovräkningar”. Oombedda handdukstorkar och helkakel i badrummen och träpanel i trappuppgångarna följs upp av hyreshöjningar på uppåt 80 procent. Det har även visat sig att Fastighetsägarna vinner i 99 procent av fallen när renoveringstvister om hyreshöjningar avgörs i rätten.
Nyligen nådde bostadsbolaget Balder och Hyresgästföreningen en överenskommelse om Långströmsgatan där föreningen ”Stå upp för Långströmsgatan” har kämpat mot höjningarna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det blev inte alls som vi hade tänkt oss. Vi ville ju ha ett nollalternativ, men det försvann någonstans på vägen, säger Åsa Zschaeck, en av de boende på Långströmsgatan som har kämpat mot renovering och hyreshöjning.
”Det finns inga alternativ”
Överenskommelsen blev att hyresgästerna får välja på tre olika renoveringsnivåer. Väljer de lägsta renoveringsnivån så blir höjningen i snitt 800 kronor för en etta, 1 050 kronor för en trea och 1 400 kronor för en femma. Men trots att Åsa Zschaeck som kvinna och pensionär är i den största riskgruppen för att få det svårt ekonomiskt så kommer hon ändå att bo kvar.
– För mig som för så många andra så finns det inga alternativ. Även om det skulle gå att hitta en ny hyresrätt någonstans till ett rimligt pris så skulle jag snart hamna i samma situation igen.
Enligt Hyresgästföreningens nya rapport så ger konceptrenoveringarna kortsiktig lönsamhet för bostadsbolagen samtidigt som investeringar för det långsiktigt underhållna bostadsbeståndet åsidosätts. Den kortsiktiga vinstmaximeringen går före den hållbara utvecklingen.
