Svensk ekonomi står stark i en osäker omvärld och trots en fortsatt lågkonjunktur så är återhämtningen påbörjad. Det var budskapet när finansminister Elisabeth Svantesson (M presenterade den nya prognosen för det ekonomiska läget på en pressträff i Rosenbad.
Trots en arbetslöshet på över 10 procent och en fortsatt lågkonjunktur ser finansministern ändå ett ljus i tunneln.
– Mycket talar för att vi går i rätt riktning, men omvärldsfaktorerna är brutalt osäkra, säger Elisabeth Svantesson.
Låna till försvaret
Vårändringsbudgeten som regeringen lägger fram i april kommer ha ett reformutrymme på 11,5 miljarder, säger finansministern, men vill inte gå in på några detaljer kring vilka områden som det ska satsas eller dras in på.
Att försvaret lär vara ett prioriterat område är dock ingen hemlighet, men någon långsiktigt lånefinansiering, likt den Tyskland klubbade på tisdagen om tusen miljarder euro till vapen och vägar, vill Svantesson inte öppna för.
– Vi har precis lagt en infrastrukturproposition som är historisk och som inte kräver någon annan finansiering. Även om Tyskland inte har svaga statsfinanser, har Sverige mycket starkare. Vi klarar att göra mycket utan stora lån, säger Elisabeth Svantesson till Dagens ETC.
Det kan dock bli aktuellt att låna till försvaret, vilket Elisabeth Svantesson redan öppnat för.
– När det däremot gäller en snabb försvarsuppbyggnad, som vi får se var den landar exakt i sommar på Natomötet, då kommer det att behövas lån under några år. På grund av de höga nivåerna. Men sen på sikt måste man finansiera, därför att allt som man gör permanent måste man finansiera permanent.
Både du och statsministern har betonat att när försvarsupprustningen ska finansieras ska ni inte dra ner på vård, skola och omsorg. ”Vi kommer i alla lägen värna välfärdens kärna”, sa Kristersson i sitt tal i Karlstad i helgen. Ingår a-kassan i välfärdens kärna?
– Man ska veta att den största utgiftsposten i budgeten, knappt 290 miljarder, är statsbidrag till regioner och kommuner. Den andra är numera försvar, så har det inte alltid varit. Vi har lagt förslag om en ny förändrad a-kassa, med högre tak och en avtrappning. Den kommer införas första oktober tror jag. Så det är vi överens om.
Men på längre sikt?
– Så här, vår poäng är att försvaret är en absolut måsteuppgift. Den måste man prioritera. Det kommer att se olika ut i olika perioder vad man kan prioritera bort. Nu har vi till exempel förändrat biståndet. Vi fasar ut ränteavdrag för blancolån. Det är ett sätt att finansiera något som är viktigt. Men det finns inga planer nu att förändra a-kassan. Eller jo, det gör det, att höja taket och ha en avtrappning, med inga andra planer.
”Styr inte över väderleken”
De starkt ökade matpriserna har påverkat väldigt många svenskar kraftigt de senaste åren, och just nu pågår en bojkottkampanj mot de stora livsmedelskedjorna. Finansministern har förståelse för alla de som drabbas av höga matpriser, men tror inte bojkott är rätt väg.
– Jag förstår att människor är väldigt frustrerade och upprörda eftersom priserna är väldigt höga. Bor man i en hyresrätt och har en lägre inkomst har man både sett sin lön urholka och priserna bli väldigt mycket högre. Det är också därför som vi sänker skatten, och har sänkt priset på diesel. Sen tror jag inte att en bojkott kommer att leda till det som de som bojkotter önskar. Och att det är bättre att hantera det på andra sätt.
På torsdagen ska Elisabeth Svantesson träffa livsmedelsföretagen, tillsammans med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
– Vi prata om hur de ser på läget och vad det är som driver priserna just nu. Finns det saker de kan göra för att dämpa, finns det saker politiken behöver göra ytterligare för att underlätta till exempel för jordbruket?
Hur ser du på dem som anklagar regeringen för att vara bidragande till prishöjningarna?
– Det förvånar mig. Eftersom jag inte har makten över väderleken i Sydamerika. Kaffe och kakao till exempel. Men det vi gör är att både stötta lantbruket och att stötta svenska hushåll med sänkta skatter till exempel. Och vi har under de här åren också höjt och förlängt bostadsbidraget. Det är för att underlätta för människor som har det tufft. Det är hela poängen, säger Elisabeth Svantesson.
