Det finns även ett statligt intresse av att Reko-ringarna ska bli fler. Hushållningssällskapet har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sprida information och underlätta för etableringen av nya Reko-ringar. Målet är att det ska finnas Reko-ringar i hela Sverige.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling står för Finansieringen.
150 000 liter getmjölk
En av de som förra året valde att gå med i en Reko-ring men som nu hoppat av är Sörbro gård i Mölnbo, Södertälje kommun. Gården är en av landets större getgårdar med sina 250 getter. Gården producerar cirka 150 000 liter getmjölk årligen. En stor av mjölken förvandlas till hårdost, färskost, fetaost och halloumi.
Under sommaren har gårdsbutiken öppet en stor del av dygnets timmar. Det är självbetjäning som gäller och många besökare tycks uppskatta att både handla och besöka gården för att titta på getterna, hönsen, hästarna och tjurkalvarna.
– I år ser allt bättre ut för många vågar sig ut på vägarna och in på gården för att titta på var maten kommer ifrån, säger Arthur Borghs som jobbar hårt för att gården ska ingå i ett hållbart kretslopp.
Förra året satte pandemin stopp för gårdsförsäljningen och det var då som Reko blev ett alternativ för Arthur och Åsa Nyberg som tillsammans driver gården sedan 2010. De jobbar för att bli helt klimatneutrala i framtiden och satsar mycket på att vara en hållbar gård.
Men rätt snabbt insåg Arthur att Reko-ring inte var deras grej.
– Det blev för tidskrävande att hålla på med plottret och för dålig lönsamhet för allt jobb man lägger ner. Att åka iväg till Strängnäs och Järna för att sälja några ostar och yoghurt. Nej, det blev inte hållbart.
”Priset inte avgörande”
En gård i Sörmland som säljer lammkött säger till Dagens ETC att det är bra att Reko gör det enklare för de mindre gårdarna att nå ut med försäljningen. Samtidigt har de själva inte haft något större behov av vare sig gårdsbutik eller Reko för att sälja sina produkter.
– Vi säljer kött på hösten och det går åt på en gång eftersom vi har en etablerad kundstock. Å andra sidan har jag några lammskinn som jag skulle kunna sälja via Reko men priset kanske är för högt i det sammanhanget, säger köttbonden som vill vara anonym.
Samtidigt är priset inte avgörande utan snarare att det är närodlat som gäller, menar många av de konsumenter som är med i olika Reko-ringar runt om i landet.
– Man vill veta vad man stoppar i munnen helt enkelt och var det kommer ifrån, säger Ronny Karlsson som är med i en Reko-ring i Östergötland.
Eva Thoreson som tillsammans med sin man Lasse driver Gålö getmejeri är mer positiv till Reko-ringar. Paret säljer ost bland annat i förorter som Huddinge, Skarpnäck och Hökarängen.
– Peaken var förra sommaren under pandemin. Men nu har försäljningen via Reko minskat på grund av folks förändrade rörelsemönster den här sommaren. Rekoförsäljningen var min räddning i vintras under pandemin. Så jag kommer ändå att använda Reko, för folk kommer hem igen och så är det mindre arbetsintensivt än att stå fyra, fem timmar på en marknad, säger Eva.
”Det ser ljust ut”
Hon tycker att det mest negativa med Reko-ringen är att försäljningen sker via Facebook, vars regler bland annat innebär att försäljning av levande djur eller animaliska produkter som fisk, kött och ägg inte är tillåten. Men det finns alternativ som fungerar som Reko-ringarna men utan Facebooks inblandning.
– Ett av Sveriges första utlämningsställen för mat finns
i Söderhamn och de har aldrig kallat sig Reko utan Bygdens saluhall, säger Albin Ponnert som grundat Local Food Nodes, en digital handelsplats för mat.
Sajten och appen drivs som en ekonomisk förening och är beroende av donationer.
Albin Ponnert säger att både hemsida och app ständigt utvecklas för att människor lättare ska kunna ta kontrollen över vad de äter och producerar.
– Det ser ljust ut. Vi översätter sajten till polska och tyska just nu. Dessutom är ett grannland på väg att överge Reko-ringarna för att istället satsa på Local Food Nodes.
