– Det alla icke-binära har gemensamt är att en inte alltid är hundra procent man eller hundra procent kvinna. Sedan finns det oändligt många olika icke-binära könsidentiteter, själv är jag könsneutral, så jag har inget kön.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Transfobt system”

Att vara icke-binär tar upp en stor del av Freja Lindbergs liv, berättar hen.

– I många situationer tvingas jag utbilda min omgivning. Min könsidentitet tar upp en extremt stor del av mitt liv eftersom det finns så stor okunskap i samhället, vi får till exempel sällan kunskap om transpersoner i skolan. För mig personligen är det livsviktigt att folk använder rätt pronomen, hen, om mig för det är en bekräftelse på att de uppfattar mig som jag är och respekterar mig som person.

När det gäller juridiska kön, som registreras i personnummer och identitetshandlingar och bestämmer hur lagen ser på en persons kön, ser Freja Lindberg generella problem i systemet.

– Det bygger mycket på en besatthet av våra fysiska kroppar och att de ska ligga till grund för en påtvingad könsidentitet. Det är otroligt transfobt och jag skulle helst se att juridiska kön avskaffades totalt.

– Men om valet stod mellan systemet som det ser ut i dag och ett system med ett tredje juridiskt kön skulle jag ändå välja det senare. Jag skulle må bättre av införandet av ett tredje juridiskt kön, just för att det skulle skona mig personligen från väldigt mycket ångestkänslor, jag känner ofta att min existens blir ogiltigförklarad när jag ska göra saker i vardagen, fylla i formulär och sådant.

Varför tror du att det finns ett motstånd mot införande av ett tredje kön?

– För att det sitter en jävla massa cispersoner på maktpositioner, som aldrig lämnar utrymme åt transpersoner. Cispersoner måste backa och lämna plats till personer som har tolkningsföreträde. De har ingen aning om att det handlar om liv eller död för oss, att det här systemet mördar människor, gör att många mår så otroligt dåligt att de tar sina liv.

”Fokus måste bort från kön”

Förra året blev Mia-Jonas Plunteman Sveriges första ”nämndehen”, för Socialdemokraterna i Helsingborg. Mia-Jonas Plunteman bytte sitt namn i fjol efter en process som pågått i fem år, berättar hen.

– Det är fortfarande många som har svårt att vänja sig. För mig personligen handlade processen om ett nytt namn som bättre förklarar vem jag är, andra går igenom helt andra processer.

Mia-Jonas Plunteman tror att införandet av ett tredje juridiskt kön skulle kunna göra stor skillnad för många, men är orolig att vi hänger upp oss på begrepp.

– Vi borde inte fastna i begrepp som kön eller hen, som också kan verka uteslutande. Jag tror att fokus måste bort från kön överhuvudtaget.

Mia-Jonas Plunteman berättar att hen som pronomen har varit en frihet.

– Samtidigt är det svårt med olika myndighetssystem, som när jag ska söka pass. Jag tror att det kan öppna upp samhället mer om vi slutar hänga upp oss på könsdefinitioner och låter var och en som individ bestämma hur de ska tilltalas.