BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Stockholms stads organisation står i dag för 10 procent av kommunens utsläpp, och ska vara helt fossilfri till 2030. I planen står också att en del av de åtgärder som krävs ligger utanför kommunens ansvarsområde och därför ska man jobba för lagändringar på nationell och europeisk nivå.
Men i jämförelse med liknande städer ligger Stockholms plan i lä. I Oslo och i Skåneregionen är målet att vara fossilfria redan om fyra år, medan Köpenhamn har 2025 som mål och Reykjavik 2030.
"2040 är alldeles för sent"
Jonas Bane, som är talesperson för Klimataktion, menar att målet är uppsatt i förhållande till klimatpolitiska rådets mål att nå fossilfrihet nationellt till 2045. Ett mål som han menar är för lågt ställt.
– Det är jättebra att kommunen tar fram en sådan här plan och försöker bli fossilfri. Men 2040 är alldeles för sent för att kunna ta oss ur den situation vi satt oss i, säger han.
Bane menar att även om det finns ambitioner att göra något åt utsläppen på såväl lokal som nationell nivå så lyser de stora åtgärderna som behövs för att nå målen med sin frånvaro.
– Att man har tagit beslut om att bygga Förbifart Stockholm är ett bevis på att man inte går i rätt riktning. Man har pratat länge om fossilfrihet och ändå genomför man det här. Det är för att det finns en väldigt stark företagslobby bakom och väldigt starka företagsekonomiska intressen i det här. Man har helt enkelt inte kommit fram till en punkt där liv prioriteras högre än pengar.
Varför räcker inte 2040 som målsättning?
– De mest seriösa klimatforskarna säger att 2030 är ett sista datum för det här. En målsättning på 2040 är säkert rimlig med dagens politik och är ett mål som både näringslivet och alla politiska partier kan enas om. Man har inte vågat gå utanför boxen med målsättningen och göra de åtgärder som krävs för att vi ska klara omställningen.
Jonas Bane menar att Stockholms kommun bör gå före och visa vägen för andra kommuner.
– Vi behöver ett modigt ledarskap i klimatfrågan som vågar göra det som behövs och visar att det går.
"Trafiken är vårt stora problem"
Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) menar dock att 2040 är ett ambitiöst mål. Hon hänvisar till en rapport från C40, en organisation som samlar världen ”megastäders” arbete för att minska växthusgaser. Den slår fast att om alla medlemsstäder har sina planer på plats till 2020 och minskar sina utsläpp till noll 2050 så kan 1,5-gradersmålet nås. Katarina Luhr framhåller att enligt C40-rapporten behöver städerna nå 2,9 ton utsläpp av koldioxid per person till 2030, men Stockholm ligger redan på 2,7 ton.
– Vi har minskat utsläppen med en tredjedel sedan 1990. Det gör oss till en förebild för många andra länder, säger hon.
Men varför har inte Stockholm samma mål som exempelvis Oslo?
– Trafiken är vårt stora problem och här krävs det en massa åtgärder. Om man jämför med Oslo så har de kommit väldigt långt med just trafiken. I Norge finns en lagstiftning som tillåter att man jobbar med miljözoner där fossilbilar inte får köra, vilket inte vi kan göra.
Enligt kommunens klimatstrategi ska det inte finnas några fossildrivna bilar i Stockholm 2040. Att det inte blir tidigare beror dels på hur lagstiftningen ser ut, men också på att det är svårt att snabbt ersätta biltrafiken med andra trafikslag, menar Luhr.
– Vi jobbar långsiktigt med att minska trafiken i Stockholm. Bland annat genom att höja trängselavgiften. Men för att kunna minska biltrafiken måste vi bygga ut kollektivtrafiken och bygga fler cykelbanor, så att folk kan transportera sig när bilarna är borta.
Strategin kommer att ses över 2018 för att se vad som kan uppdateras. Men Katarina Luhr är nöjd med den utformning som den har i dag.
– Jag tycker det är en bra strategi och när jag var på C40-mötet var det många som ville fråga hur vi har gjort för komma så långt och som inspirerades av oss, säger hon.
