– Den nuvarande lagstiftningen är både gammal och ineffektiv, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Fokus när det gäller nedskräpningen ligger ofta på det som händer i naturen, inte minst i vattnen längs kusten. Men enligt Andrea Hjärne Dalhammar sitter roten till det onda i hög grad i den ökade nedskräpningen av stadsmiljön.
– Problemet med plast i havet startar i städerna. Det är till exempel där plastpåsarna vi ser vid kusten kommer ifrån. Men när det gäller nedskräpningen av staden så finns det i dag inte någon riktigt verksam metod för att komma till rätta med den, säger hon.
Mycket av skräpet kommer från konsumtionen av snabbmat, där det också ofta ingår matrester vilket lockar till sig råttor. Pernilla Linde, verksamhetsansvarig på gatukontoret, bekräftar också att antalet råttor i Malmö har ökat.
– Råttor behöver mat, vatten och någonstans att bo. Ligger det matrester framme, så lockas de dit, säger hon.
Många lever inte upp till kraven
Malmö stad har fällor ute, där man har övergett de tidigare som var betade med foder som innehöll gift, till fällor där råttorna avlivas med en elstöt. Men skräp som innehåller matrester gör att fällorna, som har mat som bete, fungerar sämre.
– Det tar tid innan råttorna litar så mycket på en fälla så att de vågar sig in. Ligger det då mat framme som de är vana vid, så väljer de i stället det, säger Pernilla Linde.
Renhållning och snöröjning på gångbanor är det som föreskrifterna säger att fastighetsägare är skyldiga att sköta. Men enligt Eva Lundqvist, jurist på gatukontoret är det många som inte lever upp till kraven.
– Det är ett stort problem för oss, säger hon.
Det är inte sällan först när en olycka sker som fastighetsägare blir medvetna om sitt ansvar.
– Många är inte medvetna om vilka skyldigheter de har. Det är först när det händer något, som att en person halkar och skadar sig på gångbanan utanför deras fastighet, som de inser att de kan ses som ansvariga, säger hon.
Det är svårt för kommunerna att se till så att de som har ansvar för städningen sköter sig.
– Det vi kan göra är att utfärda ett vite. Men beslutsgången kring viten är krånglig och tidskrävande. Vi kan lägga ner två år av skattefinansierad tid på att driva ett ärende, där resultatet ändå blir att fastighetsägaren slipper undan, säger Andrea Hjärne Dalhammar.
Skillnaden mellan en bot, som kan utfärdas direkt av en polis, och ett vite är att det kring det senare finns komplicerade byråkratiska turer, där mycket tid och resurser försvinner. För ett vitesföreläggande krävs det omfattande bevisning och ärendena slutar inte sällan i domstol.
Det som Andrea Hjärne Dalhammar efterlyser är en lag som ingår i miljöbalken och som ger kommunerna möjlighet att agera snabbt och direkt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi behöver en lagstiftning som gör att vi kan ålägga fastighetsägare att det ska vara städat utanför deras fastigheter en viss dag i veckan. Sköter de inte det ska vi direkt kunna utfärda en bot. Detta borde kunna göras utan att polisen behöver blandas in, till exempel genom att låta p-vakterna sköta bötfällningen, säger hon.
Socioekonomisk aspekt
Snabbmat och ett växande antal uteserveringar är sådant som har lett till ökad nedskräpning av stadsmiljön. Men det finns också en socioekonomisk aspekt på problemet, då vissa områden är mer eftersatta än andra när det gäller den renhållning som fastighetsägarna ansvarar för.
– I vissa delar av staden så sköter både butiksägare och andra städningen, eftersom deras kunder annars slutar komma. På andra platser är effekten tvärtom att eftersom det redan är skräpigt så slutar ännu fler människor att plocka undan efter sig, säger Andrea Hjärne Dalhammar.
