”Surrogatmödraskapet förstärker makthierarkier”

Det nationsöverskridande användandet av surrogatmödraskap är förenat med en rad moraliska så väl som maktrelaterade ställningstaganden. Det menar genusforskaren Johanna Gondouin vid Stockholms universitet.

De nya teknikerna för att göra barn, bland annat embryodonation och in vitro-fertilisering (IVF), innebär att maktförhållandena kring reproduktion har förstärkts. Och i den moderna reproduktionen utgör användandet av surrogatmödrar en ytterlighet. Det menar genusforskaren Johanna Gondouin som studerar området vid Stockholms universitet. I och med surrogatmödraskapet stärks en rad strukturer och makthierarkier, både mellan grupper inom länder och över nationsgränserna. Maktordningar som kön, sexualitet, klass, etnicitet och ras korsas enligt henne och olika sårbara grupper hamnar i motsatsförhållande till varandra. Ett exempel på det är att homosexuella män är drivande i frågan om legalisering av surrogatmödraskap.

– Å ena sidan är de utsatta på grund av sin homosexualitet, å andra sidan är de priviligerade vita medelklassmän i sitt förhållande till indiska surrogatmödrar, säger Johanna Gondouin.

Upprätthåller konservativ familjebild

Hennes forskning rör sig kring den svenska mediebilden och hur det transnationella surrogatmödraskapet kan ses ur ett så väl normskapande som postkolonialt perspektiv.

– Jag upplever att många uppfattar surrogatmödraskapet som normbrytande, samtidigt som det faktiskt reproducerar en konservativ familjebild, säger hon.

Surrogatmödraskapet har även förändrat synen på adoption. Nu när det seglat upp nya metoder att skaffa sig ett biologiskt barn har adoptionen halkat ner som alternativ vid barnlöshet.

– Det visar hur kraftfull den biologiska normen är, vilket sätter nytt fokus på vad som anses vara en familj och på släktskap.

Kroppen maskin för en vara

Inom postkolonial feministisk forskning har surrogatmödraskap pekats ut som en ny sorts arbete – biologiskt arbete, vilket innebär att de kroppsliga funktionerna blir till varor. Ett annat exempel är organhandeln, säger Johanna Gondouin. Surrogatmödraskapet belyser även en skev självbild kring kolonialismen som finns i Norden, menar forskaren.

– Här råder en uppfattning om att vi inte är besudlade av kolonialismen och dess arv. Rent konkret innebär den självbilden att vi anser att det vi gör här är mer moraliskt korrekt än i länder som har en mer central roll inom kolonialiseringen. Det har resulterat i en blindhet inför hur priviligerade vi faktiskt är i Sverige och att vi kan utnyttja folkgrupper i fattigare länder.

I Sverige är debatten om surrogatmödraskap oerhört polariserad. Varför är det så, tror du?

– Det har att göra med att det de två sidorna har olika ideologiska utgångspunkter. Ja-sidan åberopar ett liberalt tankesätt där rätten att få använda sin kropp som man vill blir ett feministiskt statement. Nej-sidan däremot anser att finns en zon inom det mänskliga som inte ska vara till salu, samt att rådande maktförhållanden omöjliggör helt fria val.