Författaren och Dagens ETC-ledarskribenten Kajsa Ekis Ekman är en av de mer drivande i debatten mot surrogatmödraskap. År 2010 kom hennes bok Varat och varan – prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan där hon liknar surrogatmödraskap vid prostitution.

– När min bok kom ut fanns det ingen debatt om surrogatmödraskap. Det som publicerades i ämnet var positiva artiklar där förespråkarna fick gott om utrymme. Det framställdes som någonting okomplicerat och ett bra alternativ för barnlösa. Sedan dess har vinden vänt, säger hon.

Och mycket riktigt, idag finns det ett stort motstånd mot surrogatmödraskap i Sverige – bland andra har Sveriges kvinnolobby, Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna gått ut och tagit ställning mot en legalisering. 

Kajsa Ekis Ekman anser att alla former av surrogatmödraskap är ett utnyttjande av kvinnan.

– Man använder kvinnans kropp till ett annat syfte än hennes eget. Det är oförenligt med kvinnans självständighet och rätten till sin egen kropp, säger hon. 

Vill reglera surrogatmödraskapet

På andra sidan i debatten finns bland andra delar av hbtq-rörelsen och Centerpartiet. Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL, berättar att beslutet om att ställa sig positiva till surrogatmödraskap i Sverige var välgrundat när det fattades 2008. 

– Vi gjorde en noggrann undersökning och tittade på hur lagstiftningen och erfarenheterna ser ut i länder runt omkring oss. Utifrån det kom vi fram till ett förslag för hur regleringarna av surrogatmödraskapet skulle kunna se ut vid en legalisering för att varken kvinnorna eller barnen ska fara illa.

Bland annat bör det regleras att surrogatmodern har fortsatt rätt till abort, samt en ”ångerrätt” efter att barnet är fött.

– Vi vill även att alla inblandade utreds så det säkerställs att de är medvetna om vad de ger sig in på. Vi vill inte förespråka en situation där några personer utnyttjas av andra, men vi ser inte heller surrogatmödraskap per automatik som ett utnyttjande. 

”Förenat med krav från omgivningen”

Här går åsikterna isär. Kan en kvinna i västvärlden, som exempelvis de intervjuade i reportaget om Kalifornien, fatta beslutet om att låna ut sin livmoder? Eller är beslutet alltid förenat med förväntningar och krav ställda av omgivningen? Det senare är fallet, menar Kajsa Ekis Ekman. 

– Berättelsen om den frivilliga surrogatmodern hör vi hela tiden. Men i alla industrier det går att hitta personer som är positiva till det de gör. Det är ingen garanti för att personerna inte är utsatta för press och påtryckningar från omvärlden, säger hon. 

Ulrika Westerlund delar inte den bilden. 

– Vi tycker kontexten och erfarenheterna spelar roll. Det går inte att jämföra situationen för fattiga surrogatmödrar i Indien rakt av med dem här i Sverige som skulle skyddas av regleringar. Som det är nu är situationen oreglerad i Sverige, vilket skapar en osäkerhet för barn som fötts av surrogatmödrar och för surrogatmödrarna själva. 

Enligt Kajsa Ekis Ekman kan en legalisering aldrig säkerställa kvinnans fria vilja, oavsett hur många regleringar som finns. 

– Det går att likna vid vår sexköpslagstiftning. Självklart drabbas prostituerade olika mycket av förtrycket, men vi anpassar inte vår lagstiftning efter dessa omständigheter. Om Sverige vill vara ett jämställt land ska vi inte göra kvinnor till avelskossor.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som har tema surrogatmödraskap. Du kan beställa tidningen i pappersformat här. Den finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.