Detta är inte tillåtet att genomföra inom den svenska hälso- och sjukvården, något som gäller inom i stort sett hela EU. Däremot finns det de länder som tillåter det, vilket öppnar upp en bakdörr som många använder.
Riskfyllda processer
De flesta kommersiella surrogatarrangemang som rör svenskar äger rum i andra länder och det finns, precis som Dagens ETC tidigare har berättat i ett flertal artiklar, företag som har specialiserat sig på just detta. Ett av dem är den svenska agenturen Nordic surrogacy. Bara det företaget förmedlade omkring 100 barn år 2017 och var nära att dubblera det antalet förra året. Surrogatbranschen bedömer att antalet barn som föds av surrogatmödrar nu är fler än antalet internationella adoptioner
Flera fall av surrogatmoderskap har skapat rubriker, som när en kvinna dog i Indien efter att ha fött barn åt ett norskt par. Att vara gravid och genomgå en förlossning är nämligen något av det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. Fler kvinnor i världen dör av graviditet än i aids, malaria och tuberkulos tillsammans. Det är en av orsakerna till att många organisationer arbetar aktivt för att surrogatarrangemang inte bara ska vara förbjudet i Sverige, utan även utomlands.
– Vi har hamnat i en värld där jag kan tillfredsställa alla mina egna behov och begär, inklusive att köpa ett barn som om det vore en handelsvara. Det är en cynisk hemsk värld och även utländska upplägg måste förhindras, säger Elizabeth Lichtenstein, vice ordförande i Kvinnliga Läkarföreningen.
Juridiska svårigheter
Men det finns lika många juridiska frågor att ta ställning till som de etiska. Situationerna kan vara mycket komplexa. Det största problemet med att förbjuda saker som sker i andra länder är just att det sker i andra länder, där det är landets lagar gäller. Ett internationellt surrogatarrangemang har alltid kopplingar till minst två länder men ofta ännu fler.
Ett tänkbart scenario är att en svensk kvinna träffar en tysk man och att de beställer ett barn från en ukrainsk kvinna, med ett ägg donerat från Israel och spermier från en donator i Danmark. I dessa situationer kan det bli svårt att avgöra föräldraskap, både juridiskt och biologiskt, och ännu svårare för ett enskilt land att reglera situationen.
Krav på dubbel straffbarhet
En gärning som begås i ett annat land kan normalt bara bestraffas i Sverige om gärningen är straffbar i det land där gärningen begåtts. Detta kallas för kravet på dubbel straffbarhet, och följer av principen att stater inte ska gripa in i varandras inre angelägenheter. Det innebär att Sverige inte kan straffa par som genomför surrogatarrangemang utomlands, utan att bryta mot folkrättsliga principer. Detta poängterar också Eva Wendel Rosberg, som ledde den statliga utredning som ligger till grund för dagens lag.
– I utredningen ville vi förbjuda även de utländska fallen, men vi gick inte vidare med den frågan eftersom vi bedömde att det var utsiktslöst med tanke på kravet på dubbel straffbarhet. Att bryta mot den skulle dessutom vara ett underkännande av lagstiftningen i exempelvis Storbritannien och Irland där det tillåts, säger hon.
I vissa särskilda fall har undantag gjorts från denna regel för mycket allvarliga brott, däribland sexualbrott mot barn. Men i utredningen konstaterades det att deltagande i ett kommersiellt surrogatarrangemang ”knappast skulle kunna anses ha ett så högt straffvärde att det vore befogat med ett undantag från huvudregeln om krav på dubbel straffbarhet.”
– Utan stöd av internationella överenskommelser tror jag det är svårt att kriminalisera surrogatmoderskap, säger Eva Wendel Rosberg.
Krav på reglering
Ett globalt förbud är också vad feminister världen över har krävt. I höstas gick hundratals kvinnorättsorganisationer runt om i världen, däribland Sveriges Kvinnolobby, ut i ett gemensamt upprop för att uppmana FN att lyfta frågan.
Sedan tidigare har EU uppmanat sina medlemsländer att motverka surrogatmoderskap, med motiveringen att de reproduktiva organen inte ska användas som handelsvaror. Det är detta internationella arbete som många av förbudsivrarna söker hopp.
– Det handlar ju om människohandel och det är inte förenligt med de mänskliga rättigheterna. Förutom att lyfta frågan i de internationella sammanhangen måste vi pressa länder att ändra sina lagar, säger Elizabeth Lichtenstein, vice ordförande i Kvinnliga Läkarföreningen.
Och det börjar faktiskt att röra på sig. Några av de länder som varit fertilitetsturismens huvuddestinationer har nu ändrat sina lagar, såsom Indien. Där är det i dag bara tillåtet med sådana arrangemang när surrogatmodern är en nära anhörig och mottagarna inte själva kan få egna barn, samt har varit gifta i minst fem år och inte betalar något.
Före lagändringen uppskattades att utländska par spenderade 400 miljoner dollar årligen på att beställa barn från Indien. De som motsätter sig lagändringen menar dock att de kommersiella surrogatarrangemangen kommer att fortsätta existera, eftersom de bara flyttar till en svart marknad.
”Titta på Italien”
I den svenska riksdagen är Vänsterpartisten Amineh Kakabaveh en av dem som mest flitigt motionerar om att Sverige ska göra mer för att stoppa handeln med barn och graviditeter i världen. Hon menar dels att surrogatmoderskap redan i dag borde vara förbjudet enligt folkrätten, med hänvisning till Europakonventionen och FN:s kvinnokonvention. Förutom att Sverige ska verka för ett internationellt förbud menar hon att Sverige ska verka för att förbjuda även sådant som har koppling till själva surrogatmoderskapet.
– I likhet med Frankrike, Tyskland och Italien bör Sverige införa ett förbud mot alla delar av handeln med surrogatmoderskap. Det vill säga förberedelse till, marknadsföring och genomförande av surrogatmoderskap, säger hon.
