– När man läser lagtexten om adoption så tycker vi att det är ganska tydligt att förmedlingen av surrogatmödraskap strider mot den. Där står det att det inte får förekomma någon ersättning när man adopterar ett barn och dels att man inte får utverka samtycke genom betalning. Vi anser att surrogatmödraskap strider mot adoptionslagen, säger Clara Berglund, generalsekreterare i Sveriges kvinnolobby.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Såsom läget är så finns det ingen lagstiftning som reglerar surrogatmödraskap i sig. Det är varken förbjudet eller tillåtet. Det här är den lagstiftning som finns nu och vi vill att det prövas om man kan använda den.
Sveriges kvinnolobby lyfter också fram barnkonventionen som gör gällande att handel med barn är förbjudet.
– Det är väldigt viktigt att reda ut om det här kan strida mot de lagarna.
– Vi tycker att sådana här verksamheter borde förbjudas. Det borde inte vara tillåtet att driva en verksamhet som går ut på handel med graviditeter och barn.
Nuvarande lag kan vara tillämplig
En annan paragraf som skulle kunna vara tillämplig är §7:2 i brottsbalken. Lagen slår fast att den som genom att utlova eller ge otillbörlig ersättning utverkar samtycke eller tillstånd till adoption, kan dömas för otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn till böter eller fängelse i högst två år.
ETC besökte Tammuz kontor i Stockholm för att prata med Eduardo Afonso, som är vd och grundare av surrogatförmedlingen, om lagstiftningen kring surrogatarrangemang.
– Det är inte möjligt att göra närmare Sverige, så det blir i USA och Ukraina där det finns regelverk som är till för att skydda allas intressen.
Frågorna om huruvida de rundar de aktuella lagrummen i adoptionslagen och brottsbalken hänvisar Eduardo Afonso till juristen Staffan Sörensen, som är jurist på juristbyrån Napoleon jurister och har arbetat med surrogatfrågor i många år.
– Det är inte en adoption i traditionell mening, säger Staffan Sörenson till ETC.
– Rent juridiskt går det till så att man fastställer faderskap i domstol. Jag som ombud, företräder surrogatmamman, som i sin tur företräder barnet. Domstolen tittar på dna-test. Därefter genomgår man en vårdnadsprocess. Det vanliga i vårdnadstvister är ju att man inte är överens, i de här fallen är man alltid överens om att pappan ska få vårdnaden. Först därefter, när pappan är fastställd som ensam vårdnadshavare, kommer närståendeadoptionen in.
I adoptionslagen finns ju skrivningar om att ersättning inte får utgå, hur ser du på det?
– Det får inte utgå ersättning i någon riktning för att någon ska lämna bort ett barn. De här reglerna är aktuella och de har prövats. Vi hävdar att adoptionen i de här fallen inte är framtvingad. Vederlaget utgår för att försörja kvinnan under graviditeten. Det utgår inget vederlag i samband med adoptionsmedgivandet. Medgivandet får inte lämnas förrän tidigast sex veckor efter förlossningen och då är alla de ekonomiska lösningarna avslutade. De är inte kopplade till just det.
Men det är de väl?
– Det är klart att det finns en koppling, för det finns en surrogatöverenskommelse. Det juridiska medgivande kommer först sex veckor efter förlossningen. Det är det medgivandet som ligger till grund för att ett barn får närståendeadopteras.
I brottsbalken finns en skrivning om att man inte får utverka samtycke till adoption genom ersättning, riskerar inte surrogatföretagen att göra just det?
– Jag har aldrig hört talas om att man bedömt det så.
Staffan Sörenson berättar att det är vanligt att surrogatmamman finansierar sina barns skolgång, eller köper en lägenhet, med ersättningen för en surrogatgravididet.
– Pengarna går ofta till någon stor investering.
Men då är det ju de facto en ersättning och inte bara ett underhåll för tiden som gravid.
– Ja, det är ju kommersiellt surrogat. Det är det ingen tvekan om. Frågan är svår, det är ingen etisk promenad direkt.
Men då funderar jag återigen på avsnittet i brottsbalken. Man avtalar ju då om ersättning innan.
– Tänk så här, ett brott förutsätter ett brottsoffer. Frågar du surrogatmamman så kommer hon förneka att hon är ett brottsoffer, hon anser att hon gjort det frivilligt har fått en skälig ersättning. I exempelvis georgisk lag är ett barn som är resultatet av genetiskt material från ett gift par så tillhör det inte kvinnan som burit det, utan det tillhör det gifta paret, säger Staffan Sörensen.
Har själv surrogatbarn
Eduardo Afonso betonar att en vanlig missuppfattning när det gäller surrogatmödraskap är att det skulle vara surrogatmoderns ägg som används.
Det finns en artikel i barnkonventionen som säger att barn så långt som möjligt har rätt att veta vilka föräldrarna är. Hur ser ni på det?
– Det är klart att man har rätt att veta sitt ursprung. Nu pratar jag om min personliga uppfattning. Jag har själv barn som är födda genom surrogat, det är klart att de ska få veta sitt ursprung. Den information de vill ha, tror jag att jag kommer kunna hjälpa dem med. Men det är upp till var och en att berätta för sina barn om deras ursprung. Jag har inte mött någon som inte tycker att det är viktigt. Folk som vi hjälper är väldigt medvetna om vad det är för typ av process de går in i. De är väldigt måna om att deras barn ska få känna till sitt ursprung.
Hjälper ni till med sådant?
– Ja, men man kan inte avtala sådant. Alla inblandade är ju människor, från äggdonator, till föräldrar och surrogatmamma, och alla vill det bästa och att det ska bli så bra som möjligt.
Det planeras en manifestation i helgen i anslutning till att ni har ett seminarium. Och det övervägs även en polisanmälan för att få en prövning av de aktuella lagrummen.
– Det står ju folk fritt att polisanmäla, det är en demokratisk rättighet.
Är du orolig för en eventuell rättslig prövning?
– Vi välkomnar en prövning, jag är inte orolig.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
