Vanligtvis skulle detta göra mig avundsjuk, men varför skulle man vara avundsjuk på Petra Ecclestone, dotter till Formel 1-magnaten Bernie Ecclestone och därmed arvtagerska till en förmögenhet som uppskattas till 20 miljarder pund? Jag menar det inte sarkastiskt. Uppväxten som en de rikaste unga kvinnorna på planeten har varit turbulent och besvärlig. Det är lätt att dra slutsatsen att extrem rikedom kan lösa vissa problem men också skapa andra. Istället för svartsjuka känner jag snarare en vilja att beskydda. Jag hoppas att Petra Ecclestones övertygelse att rikedom kan användas för att göra gott på sikt kommer att motverka den galenskap som kan drabba superrika.
Kan man få ett leende?
Paret har precis lanserat en ny podcast inriktat på livsstilsfrågor som heter ”PS Say Cheese” (på svenska ungefär ”Kan man få ett leende?”). Hur detta tilltag ska tolkas är fortfarande oklart men poddens titel kan ses anspela på svårigheterna i Petra Ecclestones liv. Till skillnad från sin syster Tamara, som blivit en offentlig figur i och med den egna tv-serien ”Billion $$ Girl” (där tittarna bland annat får följa när hennes hundar får ansikts-
behandling) är Petra Ecclestone genuint obekväm med publicitet. Under de senaste åren har hon enbart gett intervjuer för att marknadsföra verksamheten Petra’s Place i London, som erbjuder hjälp för barn med autism. Till och med under vårt Zoom-samtal får hon till synes kämpa med att se rakt in i kameran utan pillar istället kontinuerligt med sin mobil.
Varför heter podden ”Say Cheese”?
– Det är faktiskt tagit från tidningarna. De hävdar att Petra aldrig ler, att hon alltid ser eländig ut, säger hennes pojkvän Sam Palmer.
Ler du inte, Petra?
– Det gör hon. Hela tiden faktiskt, säger Palmer.
Till skillnad mot Petra Ecclestone är han en lättsam entreprenör från Essex. Han påminner något om kocken Jamie Oliver, full av vänliga överdrifter. Han fortsätter:
– Jag tror bara att när någon trycker upp en kamera i ansiktet på dig så fort du går utanför dörren, trots att vi inte är kändisar, då vill man inte alltid le.
Petra Ecclestone svarar mycket tystare:
– Jag tycker mest att det är obekvämt. Jag är väldigt blyg.
”Vi har flugit jorden runt”
Jag träffade Petra Ecclestone senast för fyra år sedan. Då hade hon några veckor tidigare skiljt sig från investeraren James Stunt. Det bestämdes att deras barn, en dotter och tvillingsöner, skulle bo hos Petra Ecclestone. Dessa händelser utgör bara en bråkdel av det drama som präglat hennes liv. Listan kan göras lång och inkluderar bland annat ett flertal rån, varav det första som hon minns ägde rum i hennes familjehem när hon var åtta år, en attack mot hennes hem i London för fem år sedan och en kidnappning.
Det är uppenbart jobbigt för Petra Ecclestone att berätta om händelserna och hennes liv är fortfarande laddat med rastlös energi. Förra året fick hennes far, vid 89 års ålder, ett nytt barn. Samma år förlovade hon sig i Los Angeles med Sam Palmer, som hon träffat genom systern Tamaras man. Därmed slöts den inre cirkeln.
Samtidigt har pandemin förvärrat hennes hypokondri. Rädslan för sjukdomar härstammar från en de svåraste tiderna i hennes liv, då hon vid 14 års ålder nästan dog av hjärnhinneinflammation. Hon överlevde tack vare sin far som körde i racerfart för att nå sjukhuset i London.
– Vi befinner oss för närvarande i Monaco. Tillsvidare, berättar Sam Palmer.
– Jag är inte helt säker på var vi kommer att befinna oss nästa vecka… Vi är väldigt styrda av pandemin. Vi har flugit jorden runt för att försöka undvika det. Det jag tror att vi har insett nu är att man inte kan fly från viruset.
Sålde hus för en miljard
Strax efter att paret träffats sålde Petra Ecclestone sitt hem i Los Angeles för runt en miljard kronor, vilket därmed är det dyraste huset som sålts i den regionen. För Petra Ecclestone innebar framtiden en viss ”downsizing”. Sam Palmer var ovan vid livet som superrik och identifierade ett flertal sätt att sänka kostnaderna. Han lanserade en bemanningsbyrå för de superrika, vars tajming antingen måste ses som fruktansvärd eller perfekt eftersom så många i målgruppen tillbringade alltmer tid i isolering med sitt tjänstefolk på grund av pandemin.
Paret återvände sedan till London, där deras lilla dotter föddes i april förra året. Samtidigt slog pandemin till med full kraft. Paret isolerade sig fullständigt och lämnade knappt huset. Under sommaren tillbringade de en månad i Kroatien.
– Min pappa och min syster befann sig i Schweiz, säger Petra Ecclestone.
– Vi tänkte att istället för att vara fast inomhus, vilket var kämpigt för barnen, så kunde vi åka till Schweiz. Där kunde vi i alla fall göra utomhusaktiviteter.
Barnflickan fick covid-19
När viruset fortsatte härja slog paret sig ned i Monaco efter att ha tillbringat två månader i Schweiz. Valet föll på Monaco, förklarar Palmer, eftersom landet klarat sig bra i förhållande till pandemin.
Trots att barnens skola i Monaco håller öppet har paret valt att isolera sig och undervisa barnen hemifrån. Vid ett tillfälle anställde de en lågmäld barnflicka som också skulle sköta hushållssysslor, men efter att denna fått covid-19 har de varit ensamma. De befinner sig i numerärt underläge och är något överväldigade, vilket märks av under intervjun. Förvisso ligger de fyra barnen och sover eller spelar spel, men vid ett tillfälle dyker Petra Ecclestones äldsta dotter upp i bild och försöker intervjua mig.
Jag frågar Ecclestone hur det är att leva med en sjukdomsfobi under pandemin, är hon mer försiktig än andra?
– Jag tror det, ja. Jag är verkligen en hypokondriker. Jag hatar bakterier och får ångest över allt som jag inte har 100 procent kontroll över. Så allt som har med detta virus att göra… Det skrämmer mig och det är inte toppen för min ångest.
– Jag skulle tycka att det var okej att fortsätta leva som jag lever nu om jag visste att jag inte skulle bli sjuk i slutändan. Det är just det att inte veta som är läskigast för mig. Att det kan drabba vem som helst.
– Vi kan inte riktigt klaga, säger Sam Palmer. Vi lever livet. Jag tycker synd om ensamstående mammor som sitter hemma och försöker arbeta samtidigt som barnen inte får gå i skolan. Jag kan faktiskt inte föreställa mig hur de ens får det att funka.
”Hunden bajsar på mattan”
Nu släpper alltså paret en podcast, på en marknad som redan är mättad på kändispoddar. Avsnitten spelas in i sängen efter att barnen har nattas, enligt Palmer i första hand för att paret ska få lite kvalitetstid tillsammans.
– Många människor blir förblindade av rikedom, säger Sam Palmer.
– Vi är fyrabarnsföräldrar. Jag tror att folk tänker att vi konstant äter hummer och badar i champagne. Det är verkligen långt ifrån verkligheten. Det var därför vi gjorde den här podden, för att visa att vi är väldigt normala människor. Den som inte tror på det behöver inte lyssna. Vi har ett fint hus, absolut. Det går inte att förneka. Jag tänker inte be om ursäkt för att Petras far var en bra affärsman. Jag vet att många kommer irritera sig på det. Men jag bryr mig faktiskt inte om huruvida folk blir förbannade eller inte.
Petra Ecclestone är mindre konfrontativ. Hennes drivkraft är möjligheten att få prata om barn. Som ung ville hon jobba med barn och när det visade sig att hennes äldsta barn hade en talfördröjning började idén om att skapa Petra’s Place växa. Verksamheten tar hand om 40 barn, men Petra Ecclestone menar att det i Storbritannien säkert finns ytterligare hundratals i behov. Hon vill helst diskutera alla sorters svårigheter som rör barn. Det kanske är så, föreslår jag, att för många kändisar, inklusive kungligheter, så är barn den gemensamma nämnaren.
Sam Palmer säger att de har levt i isolering så pass länge med sina fyra barn att de i stor sett lever barnens liv.
– Vi går och lägger oss en halvtimme efter att vi har nattat dem, berättar han.
– Jag tror att det kommer bli uppenbart hur likt vårt liv egentligen är alla andras. Vi råkar också ut för att babyn kräks i ens ansikte eller att hunden bajsar på mattan. Haha, nu tittar vår dotter in genom dörren.
Precis som jag nickar och vi utbyter erfarenheter så kommer deras senaste semester på Maldiverna på tal. Jag frågar om de är oroliga för vad folk ska tycka, nu i dessa restriktionstider.
– Vi bor i ett land där man kan resa, svarar Petra Ecclestone.
Jag menar att de förvisso inte har brutit mot några regler, men kanske testar de ändå den brittiska allmänhetens tolerans?
– Före coronaviruset fanns det människor som svalt i världen. Alla publicerade ändå bilder på mat, säger Sam Palmer.
– Jag tror att det här är något som många bara hakat upp sig på. Det är som att världen låtsas om att det inte finns någon rikedom längre. Samma strukturella problem kvarstår. Istället för att adressera det så vänder man sig direkt mot individen.
Petra Ecclestone tillägger:
– Visst är det orättvist, men jag tror att om andra människor bara hade möjlighet skulle de också resa på semester.
