Succé-sossen: Så kan höjda skatter bli ett segervapen
Dagens ETC
I val efter val har arbetarväljarna vänt Socialdemokraterna ryggen. Men i bruksorten Smedjebacken blomstrar både partiet och den gröna industriomställningen. Kommunens starke man uppmanar sitt parti att inte banga för höjda skatter när kongressen ska avgöra den stora striden om pengarna.
– Ska man lösa något stort krävs oftast stora lösningar, säger kommunalrådet Fredrik Rönning.
– De har inte misskött så mycket. Det går ju bra, de bygger och fixar och försöker i alla fall.
Det sitter långt inne, men Jan-Erik Palomäki berömmer kommunens starke man, kommunalrådet Fredrik Rönning.
Palomäki är verkligen inte socialdemokrat. Inte hans kompis Kent Egilsson heller. Också han ger motvilligt Rönning godkänt för hans sätt att leda kommunen.
– Men har det något med partipolitik att göra, att man använder sunt förnuft när man gör affär?
Man behöver inte stå länge utanför Konsum i Smedjebacken för att få en bild av Socialdemokraternas starka ställning. I den lokala politiken vill säga. Nästan 56 procent röstade på partiet i valet till kommunfullmäktige. I riksdagsvalet var det 36 procent av Smedjebacksinvånarna som la sin röst på S. Sverigedemokraterna var hack i häl med 31 procent.
Arbetarklassen har successivt lämnat Socialdemokraterna de senaste tjugo åren. 2022 hade Tidöpartierna majoritet bland dem som själva räknar sig som arbetare. Men i bruksorten Smedjebacken håller partiet greppet.
Kommunalskatten är Dalarnas högsta. Men inte ens det tycks invånarna särskilt arga på. Tråkigt, tycker Kent Egilsson, men pekar på ett överskott i kommunens kassa på 36 miljoner ifjol.
– Det kanske är det som tryggar de där miljonerna.
Vad kan strategerna på partihögkvarteret Sveavägen 68 i Stockholm lära av Smedjebacken?
Kent Egilsson och Jan-Erik Palomäki ger motvilligt Socialdemokraterna beröm för hur de styr Smedjebacken.
Väljarna vill skatta
Det är först efter många brasklappar om skillnaden mellan kommun- och rikspolitik som Fredrik Rönning släpper ifrån sig råd till partiledningen. Ta in mer skatt är ett av dem. Se bara till att berätta vad man vill skapa med pengarna och gör leveransen trovärdig så går det att få stöd för höga skatter, inpräntar han.
– Då tror jag väljarna skulle tycka det var attraktivt, säger Fredrik Rönning.
Höjd skatt har varit en politisk no-go-zone i decennier. Alla de sex jobbskatteavdrag regeringen Reinfeldt genomförde var Socialdemokraterna först emot, men accepterade i efterhand.
Men tyvärr, ska man lösa något stort krävs oftast stora lösningar.
Fredrik Rönning ser enorma behov. Ska det fortsätta gå bra för Smedjebacken behövs insatser från staten. Inte minst för att säkra den ”gröna industri” som ännu spirar på orten medan batteritillverkaren Northvolt ligger på lid de parade i Skellefteå.
– Det finns en önskan från staten att man kan pilla lite grand och lösa något stort. Men tyvärr, ska man lösa något stort krävs oftast stora lösningar.
55,6 procent av Smedjebackens väljare valde Socialdemokraterna i kommunvalet 2022. Därmed var kommunen partiets näst starkaste efter värmländska Munkfors.
Stålverket mitt i byn som sedan tidigt 1900-tal är ortens stora arbetsgivare har gradvis närmat sig en fossilfri tillverkning, tack vare användning av återvunnet skrot. Och vid infarten till Smedjebacken för den som kommer från Fagerstahållet ligger nykomlingen Hitatchi. Här och i fabriken i grannkommunen Ludvika anställdes sammanlagt över tusen personer i fjol. Och det som tillverkas är bland annat transformatorer till stora havsbaserade vindkraftsparker.
En solskenshistoria så långt. Men orosmoln finns. Kapaciteten på järnvägen är ett av dem. Idag får Hitatchi transportera sina bjässar till transformatorer endast en gång i veckan, snart är behovet det dubbla. Diskussioner pågår med Trafikverket men trängseln på Sveriges räls är ett faktum.
För en tid sedan var Fredrik Rönning på näringsdepartementet och framförde sina önskemål om bättre infrastruktur.
– Vi fick frågan: ”Har ni inte någon regel som ni vill ändra istället för vi håller på med regelförenklingar”.
Less på ersättningsbuss
På Fredrik Rönnings önskelista: Fördubbla infrastrukturbudgeten. Det skulle betyda runt 100 miljarder mer om året. Partikamraten Christopher Nilsson skjuter in att problemen på järnvägen är så uppenbara att väljarnas efterfrågan på rejäla åtgärder är stor. Själv tar han tåget till Stockholm då och då.
– Hälften av gångerna kommer jag hem med ersättningsbuss.
Fredrik Rönning är långt ifrån ensam i partiet om att vilja ha in mer skatt till staten. Markus Kallifatides, ordförande för S-föreningen Reformisterna, sa till Dagens industri nyligen att skatterna behöver höjas i storleksordningen 100-140 miljarder. Men partiledningen vill prata om principer för skattesystemet, absolut inte om nivåer.
– Det som långsiktigt avgör skatteintäkterna är primärt tillväxten i ekonomin, att få ner arbetslösheten och öka antalet arbetade timmar, säger Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson.
Den höga kommunalskatten är ingen stor fråga för Smedjebacksborna, enligt Fredrik Rönning. "Jag möter nästan aldrig den frågan", säger han.
Partiledningen vill inte heller slå fast vilka skatter som ska justeras. Motioner med krav på specifika skatteförändringar får konsekvent tummen ner, oavsett om det gäller återinförd förmögenhetsskatt eller avskaffade jobbskatteavdrag. Istället vill man ha en översyn av skattesystemet där en av utgångspunkterna är att tyngdpunkten ska förskjutas från skatt på arbetsinkomster till skatt på kapital. När partivänstern talar om ökande behov, framhåller Mikael Damberg snarare vikten av ”effektiva” skatter.
– Att inte ha ett skattsystem med massa undantag och som inte läcker är också ett sätt att se till att vi har skattebaser för framtiden.
Järnvägen, elnäten och de VA-system som vittrar sönder under marken. Att fixa dem kan kosta kommunerna tio miljarder om året de kommande åren. Och så vidare. När S-ledningen i höstas skakade hand med Tidöpartierna om ett balansmål i de offentliga finanserna mullrade det i leden. För att inte säga dånade.
LO, SSU, S-studenter, S-föreningen Reformisterna och drällvis av distrikt och arbetarkommuner ville ha en mer offensiv ekonomisk politik med lån till investeringar.
Sedan dess har mycket hänt. Framför allt har Trump hänt. När han flyttat in i Vita huset och mött de allierade i Europa med en iskall hand, då sa S-ledaren Magdalena Andersson det förbjudna: Vi behöver låna. En minst 250 miljarder stor fond ska bekosta investeringar i totalförsvaret.
Kontinentalplattor som skiftar
Partiledningen avvisar att det handlar om en helomvändning. Avsteget från balansmålet ska vara tillfälligt och motiveras av det exceptionella läget i omvärlden. Eller som partiledaren uttryckte det: ”Vid några få tillfällen i ens politiska liv skiftar de politiska kontinentalplattorna. Vi upplever just nu en sådan tid.”
Åtskilliga distrikt och arbetarkommuner efterlyser däremot en ny överenskommelse om budgetreglerna som tillåter underskott under en konjunkturcykel. Därmed lever ännu frågan, även om fajten om skatterna ser ut att bli ett av kongressens huvudnummer.
Den militära upprustningen väntas sluka uppåt hundra miljarder årligen utöver de tillskott som partierna redan kommit överens om. I princip ingen av dem som vill låna till järnvägar, elnät och andra investeringar har några invändningar mot det. Inte Vänsterpartiet, inte Miljöpartiet, inte de tongivande socialdemokrater som tagit ställning för detta.
Fredrik Rönning är inget undantag. Genom en kombination av höjda skatter och lånefinansiering ska det finnas plats för både kanoner och ett socialdemokratiskt samhällsbygge. I likhet med exempelvis SSU-ledaren Lisa Nåbo lyfter han fram att totalförsvaret handlar om ett robust samhälle. För att en verksamhet ska stå pall i kris, måste den klara vardagen. Det är en läxa från pandemin, enligt Fredrik Rönning.
– Där samhället var starkt i grunden, där fungerade det också ganska bra att hantera covid. Där man hade sålt ut verksamheten till privata företag utan utbildad personal så fungerade de det sämre.
Hantlar och surfplattor
Det drar ihop sig till förskolehämtning för Fredrik Rönning. Men först ska ett av många besök i kommunens verksamheter hinnas med. Johanna Andersson studsar in i träningskläder och slår sig ner med en kaffekopp vid ett bord. Hon kommer direkt från ett gympass med ett gäng seniorer.
– De kör tyngre och tyngre hantlar. Jag har en som lånar mina lindor för att orka en fem kilos biceps curl, säger Johanna Andersson.
Hon bär titeln ”hälsofrämjare” och är ett av Smedjebackens svar på den utmaning man delar med så många andra av landets kommuner: Invånarna blir bara äldre och äldre. Kommunkontorens prognosmakare har huvudbry. Nya demensavdelningar hör till Smedjebackens senaste investeringar och fler lär vänta.
Johanna Andersson ska hålla den åldrande befolkningen i Smedjebacken friska och starka.
Men de äldre blir också friskare, betonar Christopher Nilsson som är ordförande i omsorgsnämnden. Johanna Anderssons träning ska hjälpa till. Balansträningen under rubriken ”våga vingla” ska minska fallolyckorna. Teknikutveckling är ett annat skäl att låta bli att måla fan på den demografiska väggen och tvärtom tro på fortsatt utveckling i Smedjebacken, enligt kommunledningen.
Ett exempel är de surfplattor som äldre kan få att hålla tätare kontakt med såväl hemtjänstpersonal som anhöriga, men minska behovet av fysiska besök i hemtjänsten. Det är långt mellan byarna i kommunen, konstaterar Christopher Nilsson.
– Det är mycket personal som går åt till bara bilfärder.
Kläder och skor för pengarna
Men det är inte sparknep som är nyckeln till de lokala Socialdemokraternas framgångar.
– Vi levererar det vi lovar, säger Fredrik Rönning.
Det är inga storslagna projekt han pratar om när han ombeds ge exempel. Hans företrädares idé att värma upp Prästabadet i sjön Barken till behaglig badtemperatur sommartid med hjälp av restvärme från stålverket får Fredrik Rönning att skruva på sig. Anläggningen pajade och debatten blev svår. Lärdomen blev att lyssna på oppositionen, egen majoritet till trots.
Fredrik Rönning lyssnar på synpunkter från kommunens hälsofrämjare och anhörigstödjare tillsammans med partikamraterna Christopher Nilsson och Johan Reyier.
Nu är det basala saker som gäller. Små grupper i förskolan. Hög lärartäthet i skolan. Och arbetsskor och arbetskläder till anställda som fackförbundet Kommunal har önskat sig.
– Grundlöftet med socialdemokratisk politik är en stark välfärd.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
