Kritik från vänster
I oktober kom så ett slutgiltigt försäljningsbeslut. Som två ledamöter – Lars Bjurström och Carina Flodman-Andersson, bägge två representanter för Vänsterpartiet – opponerade sig emot.
”Dåligt för Gotlandshem, dåligt för hyresgästerna och dåligt för alla gotlänningar”, lyder deras kritik i sammanfattning. Inte för hela utförsäljningen, men för 844 av lägenheterna, de som finns i miljonprogramsområdet Gråbo utanför Visby.
För att kunna framföra denna kritik har de varit tvungna att hoppa av sina uppdrag som ledamöter i Gotlandshems styrelse. Styrelsens ”arbetsordning” medger nämligen inte någon kritik av majoritetsbeslut, något som Lars Bjurström säger i praktiken innebär en munkavle.
– Arbetsordningen föreskriver att vi måste vara lojala ”med de beslut som styrelsen fattar” och det finns en risk att vi blir skadeståndsskyldiga om vi bryter mot detta även om vi anser att utförsäljningen inte är för bolagets bästa, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Offentliga intressen
Den kritik som Lars Bjurström och Carina Flodman Andersson handlar enligt dem helt enkelt om viktiga offentliga intressen i frågan.
– Affären är dålig ekonomiskt, allmännyttan blir svagare och den skapar otrygghet för hyresgästerna. Men ändå förväntas vi stå bakom styrelsens beslut och inte ifrågasätta den offentligt, säger han.
– Det är ju ett offentligt bolag så det är klart att det här är offentliga intressen!
Professorn ger grönt ljus
Den lag som reglerar lojalitetsplikten i bolagsstyrelser är aktiebolagslagen, ABL. Till vissa delar är den helt okomplicerad. Styrelseledamöter får inte agera mot bolagets bästa, inte vara jäviga i beslut, inte utnyttja affärsmöjligheter som i första hand ska tillfalla bolaget eller röja hemligheter som kan åsamka bolaget skada.
Något mer komplext blir det när det kommer till den brännande frågan i det gotländska fallet. Ska en styrelseledamot få kritisera beslut som denne anser skada bolaget?
Enligt Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, beror svaret på var bolaget verkar.
– I näringslivet kan man ha synpunkter på att det inte är ett lämpligt agerande, men i offentligt ägda bolag får man ha en större acceptans för offentlig diskussion eftersom bolagen faktiskt finns till för att genomföra offentliga ändamål. De blir så att säga ett verktyg för det offentliga, förklarar han.
– Så nej, om inte kritiken leder till skada för bolaget, till exempel om affärshemligheter avslöjas, finns det inget som hindrar en styrelseledamot att offentligt kritisera ett beslut.
”Överdrivet”
Mats Ågren (S), styrelseordförande för Gotlandshem, anser å sin sida att pratet om munkavle är överdrivet och ett sätt att spela martyr inför media.
– Vi har en arbetsordning i styrelsen som Lars och Carina väl känt till. De ska vara lojala mot besluten, även om det går emot deras övertygelse. De får naturligtvis prata med vilka de vill, men om det på något sätt skadar bolaget kan de bli skadeståndsskyldiga, säger han.
Något större intryck gör inte heller Daniel Stattins tolkning av aktiebolagslagen.
– Han har inte insyn i själva frågan så det spelar ingen roll vad han tycker i det här läget. Vi agerar inte i strid med aktiebolagslagen och politiska ställningstaganden ska inte föras i styrelsen.
