Studien, som baserades på enkätsvar från 465 förskolepersonal från olika delar av landet, visar att en stor del av personalen upplevde att det försvårade arbetet med att etablera en trygg kontakt till både barnet och vårdnadshavaren.
– De flesta tycker att det var svårare att få närkontakt med barnen men också till föräldrarna, säger Martina Andersson Søe, doktorand i psykologi och en av författarna till studien.
”Vuxna inte litade på varandra”
Restriktionerna har inneburit att vårdnadshavare ofta bara fått vara med utomhus och hålla sig på betydligt avstånd, vilket har varit en försvårande omständighet för barnen i mötet med den nya miljön, men också för hur relationen har formats mellan de vuxna förklarar Martina Andersson Søe.
– Det har kanske har varit kallt, man kanske har haft tjocka kläder på sig, det är saker som inte är så lätt för en ettåring att hantera.
En iakttagelse som studien lyfter fram är att en del barn kan ha haft svårt uppleva den nya miljön som trygg.
– Några av våra deltagare beskrev att de upplevde att barnen gav uttryck för att de uppfattade den fysiska distansen mellan föräldrar och personal som att de vuxna inte litade på varandra. Upplevelsen har gjort det svårare för personalen att liksom ”connecta” med barnet.
Ett citat från en förskolepersonal sammanfattar den samlande bilden bra, berättar Martina Andersson Søe.
– En deltagare beskrev situationen med orden ”avstånd skapar avstånd”. Det fysiska avståndet skapade ett relationellt avstånd. Vilket också blev rubriken för studien, säger hon.
En lärdom att ta med sig från en coronapåverkad inskolningen menar Martina Andersson Søe är betydelsen av att kommunicera med kroppen.
– Viktigt för barnet, att vårdnadshavare och personal har ett inbjudande kroppsspråk, att det verkar tryggt och bra. Trygga relationer mellan barn, personal och föräldrar kan vara avgörande för barnets mående och känsla av trygghet har också stor betydelse för barnets utveckling.
Men rekommendationer om att hålla avstånd och begränsa de fysiska mötena som varit centrala för att minska smittspridningen har också haft positiva effekter vid inskolningar. En del förskolor som tidigare låtit föräldern ha en aktiv roll vid inskolningen märkte en förändring när hen fick hålla sig i bakgrunden.
– Några beskrev att det blev lugnare på avdelningen när föräldern hade en passiv roll, och vissa att det blev lättare att närma sig barnet.
Bidragit till samtal
Studien visar också att coronarestriktionerna har fått förskolor att reflektera mer över tillvägagångsättet vid inskolning, ett område det inte finns så mycket forskning kring.
– Man har blivit uppmärksam på varför man gör på ett visst sätt, vilket är normalt när förutsättningarna ändras. Det har bidragit till samtal inom arbetsgrupper om varför vi gör som vi gör, och hur vi kan göra det annorlunda. Många har upplevt det som positivt, säger Martina Andersson Søe.