Fram till och med 20-årsdagen är det gratis att söka sjukvård i Västra Götaland. Sedan kostar ett läkarbesök hos primärvården 100 kronor.
Nu har en grupp forskare vid Sahlgrenska akademin och Karlstad universitet undersökt hur vårdkonsumtionen påverkas när unga vuxna går från avgiftsfri vård till att behöva betala patientavgiften på 100 kronor.
Resultatet visar att 19-åriga kvinnor i snitt gör 1,41 läkarbesök i primärvården per år, varav något fler besök görs när 20-årsdagen närmar sig. När de fyllt 20 år minskar antalet besökt per år till i snitt 1,32 stycken. Just i brytpunkten vid 20-årsdagen sker en tydlig minskning i gruppen med 9,2 procent färre besök.
Männen följer samma mönster
Även unga mäns besök inom primärvården följer samma mönster, från 0,86 besök om året till 0,81, men skillnaden från före och efter 20-årsdagen är inte statistiskt signifikant.
– Vi tycker att det är viktigt att lyfta att det finns skillnader mellan olika grupper. Att avgiften påverkar vissa grupper mer. Sen är det svårt att säga hur allvarligt det är, säger Naimi Johansson, doktorand i hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin och huvudförfattare till studien.
Hon säger att en tanke när man ser resultatet kan vara att vissa grupper drabbas av patientavgifterna, men det är inte säkert att det är rätt tolkning.
Vi ser att det finns de här effekterna men exakt varför det är så kan vi inte svara på. Så det behöver vi fortsätta undersöka, helt enkelt, säger hon.
"Kan leda till sämre hälsa"
En av anledningarna till att patientavgifterna finns är att minska onödiga vårdbesök.
– Det skulle kunna vara så att de grupperna som har flest vårdbesök och som påverkas mest av patientavgiften är de som också har flest onödiga vårdbesök.
Men det skulle också kunna vara så att alla deras besök faktiskt är helt nödvändiga och när patientavgiften träder in så minskar de sina besök och det kan leda till en sämre hälsa på lång sikt, och det skulle i sin tur leda till ökade sjukvårdskostnader i framtiden, säger hon.
Även tidigare studier visar att patientavgifterna påverkar vårdutnyttjande. Men i den här studien har forskarna också tittat på kopplingen mellan människors inkomster och hur priskänsliga de är. Patienterna delades upp i fyra inkomstklasser och det visade sig att kvinnorna med lägst inkomst är den grupp som påverkas mest av prisökningen. Besöksfrekvensen gick ner med 14 procent när de fyllde 20 år. För män i samma inkomstklass var minskningen 9,8 procent.
Naimi Johansson säger att hon nu hoppas kunna fortsätta undersöka vad det är som driver skillnaderna mellan grupperna.
– Jag vill studera vilka mekanismer det är som gör att kvinnor och låginkomsttagare är mer priskänsliga i sjukvården.
Hon säger att gruppen unga vuxna egentligen inte är den mest intressanta att studera när det gäller vårdkonsumtion, just för att de inte söker vård så ofta. Men gruppen är tacksam att använda i den här typen av studie. Brytpunkten, att kostnaden ökar med 100 kronor från en dag till en annan, gör att det går att jämföra vilka effekter patientavgiften har och fastställa orsakssambandet på ett trovärdigt sätt.
– Det är svårare att titta bland 40-åringar, där alla har samma avgift hela tiden. Det behövs någon typ av förändring för att studera effekten på ett trovärdigt sätt, säger Naimi Johansson.
Nästa steg blir att göra motsvarande studie bland personer som fyllt 85. Den gruppen betalar inga patientavgifter inom den öppna vården.
– Det blir väldigt intressant att se effekterna när de inte behöver betala, just för att den här gruppen är mycket större vårdkonsumenter, säger hon.
