– Jag fick hänga med henne i klassrummen och kände redan då att jag ville bli lärare när jag blev stor. Såklart har jag tvekat ibland under åren men nu är jag säker, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Fin kontakt”
Lärarstudenten Javiera Gallardo har också släktingar att tacka för sitt yrkesval. Hennes föräldrar jobbade inom skolan och när hon var osäker vad hon skulle göra efter gymnasiet övertalade de henne att bli lärarvikarie. Hon blev kvar i två år men för några veckor sedan började hon plugga till mellanstadielärare i matte och natur.
– Jag ville jobba med någonting där man kunde påverka och jag gillade den fina kontakten man kunde få med eleverna. En annan sak jag gillar är att man kan anpassa undervisningen så att varje enskild elev förstår, säger hon.
Det lockade även lärarstudenten Carina Blombäck till yrket.
– Den bästa känslan är när man kan få eleverna att förstå någonting. Man riktigt ser hur det blänker till i personens ögon, säger hon och berättar att det för hennes del tog många år att inse att hon ville bli lärare.
Hon har jobbat som flygvärdinna i 20 år och bott i länder som Frankrike och Spanien innan hon bestämde sig för att flytta till Göteborg och läsa den kompletterande pedagogiska utbildningen som är ett slags snabbspår för personer som redan har en akademisk ämnesutbildning.
Efterlyser mer lärarledd tid
Varje år börjar ungefär 13 000 personer läsa till lärare i Sverige men ändå saknas det 8 000 studenter per år för att man ska kunna täcka framtidens behov.
Lärarnas riksförbund menar att det är ett akut läge där man måste satsa hårt på högre löner och förbättrad arbetsmiljö för att locka fler till läraryrket. Julia Lundström, vice ordförande i Lärarnas riksförbund studerandeförening, tycker också det behövs vissa förbättringar i lärarprogrammen för att fler ska vilja söka.
– Att öka andelen lärarledd tid är det absolut viktigaste. Vi får lära oss att lärare är så viktiga för att man ska lära sig saker men ändå har vi massa självstudier. Om man är en person som har svårt att läsa på egen hand får man inte den hjälp man behöver och om det blir för svårt är det lätt att man ger upp och hoppas av, säger hon.
Ett annat önskemål från hennes sida är att ha mer och tidigare praktik. I dag har vissa utbildningar praktik först under det tredje året och det är inte hållbart på en yrkesutbildning.
– Man måste få chans att prova på att vara lärare tidigt. Det räcker med en veckas praktik den första terminen för att man ska få se vad det innebär att jobba som lärare. Jag tycker också att man måste höja kvaliteten på praktiken för i dag är många studenter missnöjda och känner att de bara är i vägen för sin handledare. De lärare som tar emot studenter måste ha tid avsatt till det, säger hon.
Lärarlicenser ger högre status
Lärarstudenterna Karolina Warchol, Javiera Gallardo och Carina Blombäck har många idéer på vad som skulle behövas för att fler skulle lockas till yrket.
– Som flygvärdinna behövde jag licens för att arbeta och jag tycker att det är bra att det finns ett liknande system för lärare nu. Det ger yrket högre status och gör att fler duktiga söker lärarutbildningen, säger Carina Blombäck.
Karolina Warchol håller med om att man behöver arbeta med synen på lärare.
– Poliser, vårdpersonal och lärare är väldigt viktiga för samhället. Ändå har de låga löner, dåliga arbetsvillkor och är några av de mest hatade yrkesgrupperna, säger hon.
De tror också att färre undervisningstimmar och mer tid till planering skulle få fler att överväga att bli lärare. Nu hör de hela tiden talas om lärare som är stressade och inte hinner hjälpa eleverna på det sätt de skulle önska. Men trots det rekommenderar de gärna vänner och bekanta att börja plugga till lärare.
– Jag har pågående övertalningskampanjer med flera av mina gamla klasskompisar som går ut på att de också borde läsa till lärare, säger Karolina Warchol.
