– Vi frågar vad han gör och varför han fotar, då säger han att skolans ledning vill ha koll på vad vi håller på med. Han säger att vi inte får ha plakat med politiska uttalanden, säger en av de studenter som är engagerade i Södertörn solidaritet.

Hon vill vara anonym, av rädsla för repressalier. På samma sätt resonerar en av representanterna för Students for Palestine MDU på Mälardalens universitet. Hon känner sig inte längre trygg med att stå för sina åsikter på skolan.

– Vi anklagas för att inte följa reglerna, i värsta fall känns det som att de kanske skulle kunna få en avstängd från skolan, säger hon.

Samtidigt är hon övertygad om att varken hon eller Students for Palestine MDU har gjort något fel. Ändå har de blivit vägrade att boka grupprum, och när de lyckats göra det har de blivit kontrollerade av väktare och tillsagda att ta ner palestinska flaggor som de satt upp i rummet.

– När vi ifrågasatte varför vi skulle ta ner flaggorna var svaret att skolan ska vara neutral. Men här var det ju vi studenter som satt upp dem, och bara tillfälligt, medan vi hade vårt möte. Samtidigt sitter det dessutom uppe ukrainska flaggor på campus i Västerås.

Blir bortkörda

Även på KTH upplever studenter att deras engagemang för Palestina inte är välkommet. Ingen av de tre skolorna har gått ut med ett förbud mot politiska manifestationer – som Chalmers gjorde i höstas – men studenterna menar att de i praktiken ändå motarbetas. På KTH har gruppen KTH for Palestine till exempel blivit bortkörda från skolans mark.

– Våra walkouts har alltid gått väldigt lugnt till, det har inte varit några problem. Men för några veckor sedan kom en säkerhetsvakt och bad oss att flytta oss från KTH:s egendom. Veckan efter fick vi stå kvar efter att vi ifrågasatt vakten. Men vid ett senare tillfälle hände samma sak när en ny vakt sa till oss, säger Ronya Tamdjidi från KTH for Palestine.

Efter att Chalmers beslut att förbjuda politiska manifestationer uppmärksammats och kritiserats ändrade de sig så att det nu är tillåtet om studenterna först ansökt om tillstånd. Det samma verkar gälla på KTH, säger Cecile Bahati som också är engagerad i KTH for Palestine.

– Enligt vakten var ett skäl till att vi skulle flytta på oss att det inte är studierelaterat, och att det behövs ett tillstånd från KTH. Vi fick också veta att det skulle ha att göra med att KTH inte vill ha ”politiska saker på campus”.

Samarbeten med Israel

Ronya Tamdjidi och de andra i KTH for Palestine har svårt att förstå det argumentet. De menar att det de sysslar med handlar om att informeraom internationell lag och mänskliga rättigheter och diskutera deras skolas värdegrunder. De ifrågasätter också om andra grupper på campus bevakas på samma sätt.

– De tar oss inte på allvar. Kanske anses vi besvärliga för att vi ifrågasätter skolans samarbeten med israeliska universitet som har direkta kopplingar till det pågående folkmordet. Men det blir bisarrt. Det pratas mycket om den fria debatten, men var menar skolan att den ska föras då om inte här?

Även på de andra skolorna upplevs samma sak. Studenterna som engagerar sig för Palestina motarbetas.

– Vi vill visa skolan att vi är många som bryr oss om vad som händer i Gaza, men också att högskolan borde agera och gå ut med ett uttalande för eldupphör som de har gjort när det gäller Ukraina. Men det är tydligt att de inte gillar att vi gör det här. Vi känner oss kontrollerade, säger en av dem som engagerar sig i Södertörn solidaritet.

”Moraliska ryggraden korrupt”

Bland de anställda finns det också en frustration över skolans agerande. Nicholas Smith, lektor i filosofi på Södertörns högskola, har svårt att förstå bemötandet av studenterna.

– Det är en uppenbar skillnad i hur man bemöter det här engagemanget och hur man bemöter de som engagerar sig för Ukraina till exempel. Och även när det gäller skolans ställningstagande. Att det är otänkbart att gå ut med kritik när det pågår ett folkbord, och mena att det är att politisera, tycker jag är ganska ofattbart. Den moraliska ryggraden i den akademiska världen är fullständigt korrupt.

Han ser en risk att studenterna helt tappar förtroende för akademin.

– Det blir otroligt problematiskt om det inte ens inom utbildningsväsendet finns en öppenhet för debatt, om ett fördömande av folkmord anses vara att politisera. Att högskolan till och med blir en plats där studenter som är engagerade inte känner sig säkra, det är riktigt illa.

Kommer inte tröttna

Även på Chalmers finns känslan av att de är motarbetade kvar, trots att förbudet mot politiska manifestationer drogs tillbaka. Vid ett tillfälle tillkallades polis och gruppen har nekats att boka lokaler för att hålla manifestationer, säger Isra Barham, en av studenterna i Chalmers social justice.

– Vi försöker gå skolan till mötes, och har anmält innan vi ska hålla något som kan liknas vid en manifestation. Men vi får inte boka salar eftersom vi inte räknas som en officiell förening, och vi märker att de verkligen inte vill hjälpa oss. Det känns som att de försöker krångla till det så mycket som möjligt för oss, så att vi kanske ska tröttna. Men det kommer vi inte göra.