2027 ska EU:s handel med utsläppsrätter utökas. Systemet, som EU har döpt till ETS 2, innebär att exempelvis vägtrafiken och uppvärmning av byggnader kommer omfattas. Sedan tidigare ingår elproduktion, flygtrafik, sjöfart och tung industri. Den svenska regeringen föreslår att Sverige inte bara inför de obligatoriska delarna i systemet, utan även sådant som bränslen till arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket.
På onsdagen fattade riksdagen beslut om en lagändring som ska möjliggöra den utökade utsläppshandeln. Att systemet ska införas är alla åtta riksdagspartier överens om. Men hur det ska gå till, där är de inte överens. Det nya systemet ska inte bli jobbigt för någon, lovar Tidöpartierna. Både konsumenter och företag ska kompenseras fullt ut. Men i så fall går poängen med styrmedel förlorad, anser Vänsterpartiet. I likhet med S och MP vill de ha riktade stöd till låginkomsttagare och landsbyggdsbor.
– Om alla ska kompenseras fullt ut kommer en stor del gå till bilägare i storstäderna med tillgång till kollektivtrafik, säger Kajsa Fredholm (V), klimatpolitisk talesperson.
SD: Tvingade av EU
För Sverigedemokraternas del handlar det om att göra det bästa möjliga av ett handelssystem man inte vill ha.
– Poängen är att det här är EU-lagstiftning som vi är förpliktigade att följa och då få vi försöka utforma den efter bästa förmåga, säger Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson.
SD är kritiska till att en fjärdedel av pengarna ska gå till att finansiera den sociala klimatfond EU inrättat i syfte att kompensera särskilt utsatta grupper.
– Det är inte rimligt att svenska bönder ska betala ett utsläppshandelssystem och sedan går pengarna till att kompensera medborgare i Ungern, Polen eller Bulgarien, säger Martin Kinnunen.
Väntar på utredning
Hur hushåll och företag ska kompenseras när utsläppshandeln ökar kostnaderna ska regeringens styrmedelsutredning ge svar på. Denna är dock fortfarande inte tillsatt, trots att regeringen lovade att det skulle ske under våren. Det konstaterar Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg med viss syrlighet.
– Även om vi har en regering som ökar utsläppen så att vi kanske får en ständig vår så är vi inte där än. I vår almanacka är det höst. Den enda tolkning man kan göra av det är de inte är överens, säger hon.
I Tidölägret finns stora spänningar i frågan mellan å ena sidan Liberalerna som betonar att Sverige ska leva upp till sina klimatåtaganden gentemot EU och å andra sidan Sverigedemokraterna som betonar att ingen ska drabbas av höjda bränslepriser. I regeringens proposition nämns sänkta bränsleskatter, stöd till jordbruket och kompensatoriska åtgärder med hjälp av EU:s sociala klimatfond. Men den som vill ha mer konkreta besked får vänta.
”Lägger en våt filt över allt”
Att svaren på hur styrmedlen ska se ut dröjer är problematiskt, anser Anna-Caren Sätherberg. Den som ska investera behöver vet vad som ska gälla. Oavsett om det handlar om att köpa en ny bil eller en skördetröska.
– Väntan lägger en våt filt över allting.
Anna-Caren Sätherberg ifrågasätter också hur regeringen ska få ihop ekonomin om staten ska stå för notan när priset på bränsle stiger.
– Just nu bränner regeringen miljarder på skattesänkningar för de rika och ändå säger man att styrmedelsutredningen ska kompensera allt och alla.
Vänsterpartiets Kajsa Fredholm efterlyser massiva investeringar i kollektivtrafik, järnväg och laddinfrastruktur för att bryta beroendet av fossila bränslen. Om inte omställningen snabbas på kan skenande bränslepriser på sikt bli ett stort bekymmer, inte minst på landsbygden.
– Det regeringen gör är att skjuta upp de konkreta åtgärderna för att minska utsläppen. Det gör att vi riskerar kraftigt höjda drivmedelspriser i framtiden.
