Solede skola i Kvissleby i Sundsvalls kommun tog bort läxorna 2014. Nu skulle allt skolarbete ske på skolan.
– Läxor ger ingen effekt på lärandet i den här åldersgruppen och dessutom är det ojämlikt, säger rektorn Maria Stål-Sundqvist till Dagens ETC.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Inför beslutet gjorde skolan en omfattande genomgång av befintlig forskning för att ha stöd för sitt beslut. I ett brev till vårdnadshavare förklarade skolan att forskningen visar att läxor inte ger någon eller mycket låg effekt.
I brevet stod det:
"Vi lärare på Solede skola anser att det ligger i vårt uppdrag att under skoltid arbeta med eleverna så att de når sina kunskapsmål." Istället för att hjälpa till med läxor så uppmanades föräldrarna att läsa för sina barn, spela sällskapsspel och samtala om händelser.
Okej, bättre att umgås, läsa och prata alltså än att göra läxor. Var hittar då Maria-Stål Sundqvist och lärarna på Solede skola stöd för den metoden? Jo, hos läxforskningsgurun John A. Hattie. Hos Ingrid Westlund vid Linköpings universitet. Och i Harris Coopers The Battle over homework.
Låt oss gå igenom vad de säger.
Kan få fel effekt
John A. Hattie är professor är utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. Han har gjort en så kallad metastudie, en studie av studier, för att kunna sätta en siffra på hur betydelsefulla läxorna är för elevernas lärande.
Det han kommer fram till är att effekten av läxor kan vara positiv, men den är också väldigt låg. Och ju yngre eleverna är desto mindre effekt har läxorna. Siffran han får fram är i genomsnitt 0,28. Läxorna hamnade på plats 88 av sammanlagt 138 faktorer som påverkar elevernas lärande. Den faktor som hamnade på första plats hade siffran 1,44.
För de yngsta barnen, i årskurs 1-3, var effekten av läxor bara 0,15. Och John A. Hattie konstaterar också att för de yngsta kan läxorna ge en negativ effekt. Om läxorna är för svåra kan det skada elevernas motivation och få dem att känna sig misslyckade.
Finns risker
Harris Cooper är mannen som har definierat själva betydelsen av ordet läxa: "En uppgift som eleverna gör hemma och inte arbetar med under skoltid". Han har ägnat decennier åt att studera läxorna och i sitt praktverk The Battle over homework slår han fast att eftersom läxor är kostnadseffektiva jämfört med många andra insatser i skolan så ska de användas.
Men de ska vara av bra kvalitet.
Och bra kvalitet enligt Harris Cooper är läxor där eleverna får öva på sådant de redan lärt sig. Läxor ska absolut inte innehålla sådant som skolan inte redan har gått igenom, för då kan eleverna lära sig fel.
Men Harris Cooper lyfter också ett varningens finger. Det finns negativa effekter av läxor. Läxorna kan göra att barnen känner sig uttråkade och får negativa känslor gentemot skolan, de tar tid från annat som barnen behöver göra utanför skolan, och framför allt – läxorna kan öka klyftorna mellan eleverna. Barn från studieovana miljöer har svårare att klara sina läxor än barn från studievana hem.
Kan förstärka socioekonomiska skillnader
Just den inbyggda orättvisan i läxor innebär att läxor kan vara direkt skadliga, enligt Ingrid Westlund, svensk forskare och docent i pedagogik vid Linköpings universitet.
– Om lärarna förutsätter att alla föräldrar har tid och möjlighet att hjälpa till med läxan så förstärker läxorna de socioekonomiska skillnaderna mellan barnen på ett kraftfullt sätt. För vi vet att alla föräldrar inte kan vara en extra lärare. De kanske inte har tid eller kunskap nog att hjälpa till, säger hon.
Hon efterlyser därför en läxpolicy för varje skola och varje kommun.
– Enskilda läxlärare ska inte ha rätt att invadera en hel familjs fritid, säger hon.
"Skapar konflikter"
Det här med föräldrarnas tid är en annan invändning mot läxor. Och något som det har forskats en hel del om just i Sverige. Familjelivet är pressat i dagens Sverige. Mycket ska rymmas på de få timmarna efter skola och jobb.
Läxorna skapar stress och konflikter i hemmet. Lucas Forsberg till exempel, familjeforskare vid tema Barn vid Linköpings universitet, vill inte uttala sig om läxorna i sig är bra eller dåliga, men hans forskning visar att läxorna är den största källan till konflikter i hemmet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
"Inkonsekventa argument"
Ändå fortsätter läxorna att finnas. Det är fortfarande mycket vanligare att skolorna faktiskt ger läxor än att de har tagit bort läxorna. Och det finns det fog för enligt Peter Wall, forskare i pedagogiskt arbete på Karlstads universitet och kvalitetsstrateg för skolan på Karlstad kommun. Trots att han har tittat på samma forskning som Solede skola.
Karlstad kommun fick anledning att fundera över varför kommunens skolor delar ut läxor till eleverna när pappan Stefan Wennberg anmälde barnens skola till Skolinspektionen för ett par år sedan. Han tröttnade på att barnen hade så mycket läxor och när hans son fick en läxa i kemi vars syfte var att ta ansvar för just en kemiläxa blev han förbannad och gjorde en anmälan.
Läxor har ingen effekt, menade Stefan Wennberg. Skolinspektionen bollade över frågan till kommunen som gjorde en egen utredning av vad forskningen säger om läxorna.
Peter Wall säger att de som hänvisar till John A. Hattie, läxforskningsgurun, och läser hans forskning som ett bevis för att läxorna inte har någon effekt läser honom fel. Läxorna har effekt, visserligen lägre effekt än till exempel faktorer som fler lärare i klassrummet, välutbildade lärare och längre skoldagar.
– Men sådana faktorer kostar mycket pengar och är inte något som en rektor alltid kan styra över själv. Läxorna kan därför ibland vara ett bra sätt att höja resultaten inom de ekonomiska ramar som finns, säger Peter Wall.
Vanligaste argumenten mot
De som argumenterar mot läxor använder ofta två argument. Att läxorna inte är effektiva och att läxorna ökar klyftorna mellan eleverna. De två argumenten är inkonsekventa, menar Peter Wall.
– Om du först säger att eleverna inte lär sig något av läxor så kan du ju inte sedan säga att läxorna ökar ojämlikheten därför att vissa lär sig mer än andra. För då har du ju faktiskt sagt att läxorna har effekt, säger han.
Hans slutsats och Karlstads kommuns slutsats blev därför att den samlade läxforskningen inte ger stöd för att läxor bör förbjudas. Varje skola ska själv få avgöra om det ska finnas läxor eller inte.
– Jag hamnar ofta i facket läxförespråkare på grund av det här. Så enkelt är det inte. Vi har till exempel ett jätteproblem med likvärdigheten i svensk skola. Men det kanske inte är framför allt läxorna som är orsaken till klyftorna mellan eleverna. Om lärarna till exempel slutar att ge eleverna i läxa att läsa i 20 minuter varje dag för att öka läsförståelsen, så kommer vissa föräldrar ändå se till att deras barn läser samtidigt som andra föräldrar inte engagerar sig i deras barns läsutveckling. Ökar då likvärdigheten för att skolan har tagit bort läxan?
Upp till varje skola
Så vad ska vi hålla oss i? Skollagen säger att skolans verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolverket i sin tur säger att varje skola får bestämma och nöjer sig med en rekommendation om att läxornas effekt på elevernas lärande är låg och att läxorna, om de ges, ska vara rätt utformade. Debatten lär fortsätta.
