Det finns likheter mellan paketföretaget IBP och biltillverkaren Tesla. Båda har en grön profil. IBP använder uteslutande elbilar. Båda företagen säger också nej till kollektivavtal, vilket innebär att de går på tvärs med den svenska modellen.
Täckningen av kollektivavtal är hög i Sverige. Nästan 90 procent av löntagarna omfattas. Det som drar upp statistiken är den offentliga sektorn. På den privata sidan är siffrorna inte lika imponerade – där saknar var femte anställd kollektivavtal.
I de flesta länder i Europa har andelen anställda som omfattas av kollektivavtal sjunkit drastiskt. I Tyskland täcks numera bara varannan anställd av kollektivavtal. I länderna i forna Östeuropa är det numera ofta bara några få procent. För att förhindra att Sverige går samma väg behövs mer fakta på bordet.
Den som skrapar på statistiken finner två kategorier av företag i Sverige där avtal saknas. I den ena gruppen finns företag med osäkra jobb, låga löner och med många unga och utrikes födda bland de anställda. Det handlar bland annat om restauranger, små butiker, taxi, skönhetssalonger, städföretag, flyttfirmor, budbilsföretag och paketleverantörer. Många har också tvingats att bli F-skattare. Det gäller särskilt taxichaufförer, frisörer och de som transporterar mat och paket.
Den andra gruppen av företag består av teknologiska spetsföretag (Tesla, Spotify) och tjänsteföretag. Typiska yrkesgrupper är IT-experter, jurister, designer, spelutvecklare, försäkringsagenter och konsulter. En välkänd arbetsgivare i den sistnämnda och avtalslösa kategorin är lobby- och PR-företaget Rud Pedersen, som rekryterat såväl Stefan Lövfen, Anders Borg som tidigare arbetsmarknadsministern Eva Nordmark.
Kollektivavtalen pressas från två håll, både i otrygga LO-jobb och i statusjobb. I båda fallen vill arbetsgivaren behålla all makt över arbetet. Därtill har Tesla ett specifikt motiv, ledningen fruktar att idén om kollektivavtal ska sprida sig till andra länder inom koncernen. I USA skulle det innebära att företaget blev tvunget att betala sjukförsäkringar för de anställda.
När det gäller konsulter och andra tjänsteföretag finns det en annan grund för att de avvisar kollektivavtal. Ledningarna där försöker ibland skapa en image av att de anställda klarar sig utmärkt utan gemensamma skydd och därför kan mäla sig ur systemen med kollektivavtal. På samma sätt som en del förmögna inte vill betala skatt för att de tycker att de själva kan betala för sin välfärd.
Anders Kjellberg, sociolog vid Lunds universitet och expert på kollektivavtal, kommenterar:
– Utan kollektivavtal saknar de anställda många rättigheter. Även pensionen blir lägre eftersom man ofta inte får tjänstepension. Det slår också mot vissa tjänstemän. De har tjänat bra i yrkeslivet, men blir fattigpensionärer.
