Gårdarna klappar igen – och de som blir kvar blir allt större. Vid millennieskiftet hade en genomsnittlig svensk mjölkgård 34 kor. Idag har siffran mer än tredubblats till 109 kor per gård.
Att EU:s jordbruksstöd bidrar till utvecklingen mot allt mer av storskalighet är ett problem. Det anser såväl Centerpartiet som Vänsterpartiet. Därför vill de båda förändra jordbruksstöden, så att störst inte alltid får mest och att så att de styr mer mot hållbarhet. Ungefär där slutar likheterna.
Vänsterpartiet vill krympa EU:s jordbruksbudget och på sikt helt avskaffa den gemensamma jordbrukspolitiken och föra över den till nationell nivå. Det skulle ge Sverige möjlighet att prioritera grön omställning och småskaligt jordbruk, enligt partiet.
Det handlar också om att minska sårbarheten vid ett krig eller en kris. Idag är runt hälften av den mat vi äter producerad utomlands.
– Vi behöver ha inflytande över vad som produceras, säger Hanna Gedin, Vänsterpartiets andranamn i EU-valet.
C: Fel läge att minska stöden
Fel väg att gå, tycker Emma Wiesner, Centerpartiets toppkandidat. Att avveckla den gemensamma jordbrukspolitiken skulle göra svenska bönder ännu mer utsatta för konkurrens från EU-länder med svagare djurskyddsregler.
– Då öppnar man upp för att Tyskland och Frankrike subventionerar sina egna bönder. Det skulle skapa en enormt ojämn spelplan.
När Europas bönder kämpar med låg lönsamhet och höga kostnader till följd av inflationen är det helt fel läge att minska jordbruksstöden, anser Emma Wiesner.
– Det skulle både göra det svårare för bönder att säkra en inkomst och leda till ökade livsmedelspriser. Det vore oansvarigt.
V: Förbjud övervinster
Hanna Gedin anser att regeringen kan göra mer för svenska bönder och pekar på att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag skjuter till en miljard mer än regeringen för att stötta hårt trängda lantbrukare. Partiet har också krävt en utredning om förbud mot matjättarnas övervinster på såväl böndernas som konsumenternas bekostnad.
– Det finns möjligheter att komma åt det via lagstiftning, säger Hanna Gedin.
Det tror Emma Wiesner inte på.
– Jag har inte sett något konkret förslag som skulle fungera. En stor del av det kunderna betalar är också skatter, så det finns andra sätt att se till att mer går till bönderna än att dra in deras ersättning, säger hon.
Vänsterpartiet menar också att EU:s frihandelsavtal slår mot svenska bönder. Under kommande mandatperiod kan det kontroversiella Mercosuravtalet med Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, komma att godkännas. Det väntas öka importen av exempelvis soja och kött från Brasilien. Hanna Gedin saknar skarpa miljö- och djurskyddskrav i Mercosur och andra avtal.
– Det blir en oschysst konkurrens som drabbar svenska lantbrukare.
I avtalet med Nya Zeeland, vilket är EU:s senaste frihandelsavtal, finns hänvisningar till Parisavtalets krav på minskade utsläpp. Men det imponerar inte på Hanna Gedin.
– För första gången fanns lite vaga skrivningar om att man ska leva upp till Parisavtalet och även om arbetsvillkor, men utan specifika krav och utan sanktioner mot den som bryter mot det.
Kycklingnäbb – lättplockad frukt
Emma Wiesner försvarar frihandelsavtalen.
– De är viktiga för att stärka EU:s ekonomi och öka utbytet globalt.
Svenska bönder konkurrerar främst med bönder i andra EU-länder. Därmed ligger stärka djurskyddsregler i EU närmare till hands för att värna svenskt jordbruk än att stångas mot frihandelsavtal, enligt Emma Wiesner.
– Att förbjuda stympning av näbben på kycklingar i EU är en lägre hängande frukt.
En annan stridsfråga mellan partierna är den naturrestaureringslag som syftar till att återställa natur, exempelvis gamla betesmarker. Om lagen blir verklighet hotas bönders och skogsägare äganderätt, enligt Emma Wiesner.
– Vi vill ha medel till de markägare som vill restaurera snarare än att tvinga fram det.
Helt fel, anser Hanna Gedin. Hon påpekar att det är upp till varje medlemsland att utforma hur lagens mål ska uppnås.
– Det går inte att komma runt att klimatkrisen är akut och att man måste agera också i jordbrukspolitiken.
