I år firar Tändsticksområdet 170 år. Men det var inte något jubileum politikerna stred om under mötet i vintras. Något jubileum har det inte pratats om över huvud taget. I stället har det handlat om det vanliga – som de har stridit om i över 40 år.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Innan vi går tillbaka till det där mötet – och innan vi börjar titta närmare på mötet som ska hållas nästa vecka – så behöver vi ta en snabb tillbakablick.

Tanken var att riva och bygga nytt

Kommunen köpte den nedlagda tändsticksfabriken 1975. Tanken var då att riva de flesta av byggnaderna och bygga bostäder i stället. Men redan då började röster höjas om att området skulle bevaras för framtiden. Kommunen hann tillsätta en arkitekttävling – men sedan rann planerna ut i intet.

Under åren som följde fick området en allt tydligare kulturprägel. Ockupationen av brandstationen 1982 ledde till att ungdomarna fick starta det som blev embryot till Kulturhuset. Men planerna på att bygga bostäder levde kvar även under 1980-talet – och förespråkades bland annat av den dåvarande lokala Moderatledaren Lennart Nilforsen.

För att hitta en gemensam väg framåt gjorde kommunen under 1994 en ny utvecklingsplan för området. Området föreslogs då bli bilfritt och man skulle satsa på fler näringsställen och lokaler för konst och konsthantverk. Samtidigt föreslogs det en utomhusscen på området. Bostadsbyggandet fick däremot fortsätta att vänta.

Nya utredningar har gjorts flera gånger. Och under de senaste åren har området kanske diskuterats flitigare än någonsin. 2009 kom förslaget att bygga ett höghushotell. Åren efter det pågick samtidigt en långdragen debatt om Kulturhusets verksamhet. Och 2013 dök en viss Nilforsen upp igen – då hans bolag Brandtornet ville köpa området och bygga bostäder i stället.

Det var med bakgrund av allt det här som kommunalråden Carin Berggren (M) och Mona Forsberg (S) kallade till presskonferens den 13 september 2015. Inför journalisterna betonade politikerna att de två var nya som kommunalråd och därför inte en del av alla de gamla politiska strider som har förts om området. De ville i stället hitta en gemensam, blocköverskridande, väg framåt. Nilforsen skulle inte få köpa hela området. I stället ville de behålla områdets kulturella prägel och samtidigt bygga ett mindre antal nya bostäder. De började prata om bokaler – alltså butikslokaler där den som driver verksamheten själv kan bo i samma lokal.

Planerna togs emot väl av de flesta inblandade. Flera hoppades att evighetsfrågan om bostäder eller inte bostäder skulle få ett slutgiltigt svar.

Färre bostäder än de hoppats på

Efter presskonferensen skulle det dröja ett drygt år innan förvaltningen kunde presentera det färdiga förslaget. Det togs sedan upp av stadsbyggnadsnämnden under det där mötet den 15 december.

Det som hände under mötet har senare blivit ett slagträ i debatten.
– Det kändes som att man drev på tjänstemännen att hitta bostäder där de inte tyckte att det gick, säger Andreas Öggesjö (MP).
Förslaget som då presenterades var att det skulle byggas ett nytt hus med 20 lägenheter på parkeringen mitt emot Kulturhuset. Samtidigt skulle ett 50-tal andra lägenheter byggas i några av de andra huskropparna. 

Men det var färre bostäder än politikerna hade hoppats på – och tjänstemännen tvingades ändra sig.
– Vi kom med ett förslag för vad vi tyckte var lämpligt. De ville att vi skulle se över om det var möjligt att ha lite fler bostäder. Då gjorde vi en till bedömning och kom med ett nytt förslag, säger Azarakhsh Sadeghzade, dåvarande planarkitekt i Jönköpings kommun.

Tonar ner dramatiken

Hon tonar ner dramatiken i det som hände. Flera uppfattade politikernas krav på fler bostäder som en större fråga än det var, menar hon. Och hon tar delvis själv på sig ansvaret för det. I en intervju med Jönköpings-Posten före stadsbyggnadsnämndens möte sade hon att det bara skulle byggas 20 bostäder – i stället för de 70 som fanns i planen. I dag konstaterar hon att det där var ett missförstånd mellan henne och reportern.

Under mötet beslutades till sist att bygga ut bostäder på ytterligare en vindsvåning. Det skulle ge totalt ett 100-tal lägenheter på Tändsticksområdet. MP var, genom Öggesjö, de enda som reserverade sig mot beslutet.
– Vi är alla medvetna om att det är brist på bostäder. Men nu är man villig att göra allvarliga ingrepp i ett av Jönköpings viktigaste områden för att skapa en obetydlig mängd bostäder, det kan inte jag begripa, säger han.

Bland de verksamma på Tändsticksområdet är oron ännu större.
– De största problemen från Kulturhusets sida är vilken inverkan det kommer att ha på verksamheten. Bara en påbörjad byggnation av bostäder kommer att påverka verksamheten negativt, säger Sebastian Dahlander, medlem i Kulturhusföreningens styrelse.

Satsat på inspelningsstudio

Han konstaterar att Kulturhuset de senaste åren har satsat på bland annat en inspelningsstudio. Det är oklart om det kommer att vara möjligt att använda den om huset står bredvid en byggarbetsplats. Och sedan när det nya bostadshuset är klart riskerar det att bli ett motsatt problem. I Kulturhuset finns ett flertal replokaler och det arrangeras konserter med jämna mellanrum. Dahlander oroar sig för att eventuella nya grannar kommer att klaga – och att det kan påverka verksamheten i Kulturhuset. 

Andra verksamma i huset blickar tillbaka till åren då kommunen ville slänga ut föreningen och ta över verksamheten. De nämner till och med teorier om att kommunen skulle vilja bygga bostäderna som ett första steg för att sedan få nya anledningar att göra sig av med föreningen.

Men det är inte bara i Kulturhuset som oron är stor. Föreningen Tändsticksområdets vänner består av Jönköpingsbor från flera olika sammanhang som alla vill bevara området för framtiden.
– Tidigare utredningar av olika sakkunniga och arkitekter visar att området ska bevaras i sin helhet och att området är mindre lämpligt för bostäder, säger Willy Neumann.

Han drev tidigare det lokala partiet Medborgarforum som jobbade för att flytta järnvägen från Vättern. Nu är han bland annat engagerad i Tändsticksområdets vänner.

Det han, och nästan samtliga andra kritiker, vänder sig mot är planen på det nybyggda bostadshuset på parkeringen utanför Kulturhuset. Huset kommer att vara högre än muren som går längs med utkanten av området. Det gör att det nya huset tydligt kommer att förändra hur Tändsticksområdet ser ut utifrån.

Nya bostadshuset

Dessutom pekar allt fler på utredningen som gjordes 1994 och på utomhusscenen som föreslogs då. Scenen finns framtagen på en bild i den planen och föreslås då ligga just där det nya bostadshuset nu planeras. Kritikerna vill byta ut huset mot det där utomhusscenen – men har hittills inte fått något gehör från politiskt håll.

Fram till och med den 12 april tar kommunen in synpunkter som en del av samrådet. På tisdag, den 4 april, kommer Tändsticksområdets vänner att arrangera ett öppet stormöte där alla som vill kan uttala sig om frågan. Det väntas bli ett välbesökt möte. Men politikerna tar diskussionen med ro.
– Jag tror inte att det är så stora bekymmer egentligen. Vi vill också att det ska förbli ett kulturellt område. Kulturhusföreningen ska vara kvar. Det ska finnas plats för hantverkare och det ska finnas möjlighet för de som vill bo där, säger Mona Forsberg (S). 

Karin Berggren (M) håller med:
– Det ska inte bli något nytt Munksjöstaden, som jag har hört att en del tror. Det är inte så det är tänkt. Vi är en växande kommun och då behöver vi bostäder. Och vi är eniga om att Kulturhuset och den verksamheten inte hotas av detta, säger hon.

Men sett till allt byggande i kommunen så är ett hus med 20 bostäder inte särskilt mycket. Om det här möts av ett motstånd från de som har verksamhet på området – varför kan man inte bara lägga ner det och bygga huset någon annanstans?
– Nej, för mig är det inte ett jättestort tillskott på bostäder. Vi har inte hur mycket mark som helst. Det är att försöka få in bostäder där vi har möjlighet, säger Mona Forsberg (S).