BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Vår medlemsundersökning visar tydligt att det finns en underbemanning i förskolan, både av barnskötare och förskolelärare. Barngrupperna är för stora och det är fullt av barn att ta ansvar över hela tiden. Många känner att de inte ens har tid att gå på toaletten. Men eftersom de älskar sitt jobb och vill göra sitt bästa för barnen så arbetar de tills de stupar, säger Anna Skarsjö som är ordförande i Kommunal väst.

En annan stressfaktor är den höga ljudvolymen på förskolorna. Att ständigt arbeta i en miljö där barnröster blandas med musik och slammer från möbler och leksaker gör personalens stressnivåer höga. I längden kan det leda till sömnbesvär, tinnitus och förhöjt blodtryck.

Vill ha färre vikarier

För att förbättra arbetsmiljön för barnskötare vill Kommunal att alla barngrupper ska följa Skolverkets riktlinjer, alltså att barn mellan 1–3 år vara i grupper om max 12 stycken, och barn mellan 4–5 år ska vara högst 15 stycken. Fackförbundet kräver också att bemanningen ska vara tillräcklig med hänsyn till barngruppernas storlek och sammansättning, samt att andelen tillsvidareanställda inom förskolan ska öka.

– Förvaltningarna sa länge att de inte skulle anställa barnskötare i verksamheterna utan bara satsa på förskolelärare. Men barnskötarna fanns ändå där och drev verksamheten. Skillnaderna var att de fick vikariat i stället för fasta anställningar. Nu har det börjat bli bättre men det finns fortfarande många vikarier inom förskolan och det är en belastning på den ordinarie personalen eftersom vikarier inte kan ta samma ansvar för barnen. På vissa förskolor får vikarier till exempel inte öppna och stänga så de ordinarie måste jobba både de tidiga och de sena arbetspassen, säger Anna Skarsjö.

Valt att överanställa

Några förskolor i Göteborg har valt att överanställa, alltså att ha fastanställd extrapersonal så att de slipper ta in timvikarier. Det innebär att om någon är hemma sjuk så har de ändå full bemanning, och om alla är på plats så har de en extrapersonal som kan stötta resten av arbetslaget. Anna Skarsjö tycker att fler förskolor borde göra likadant.

–  Jag önskar att fler skulle våga ta det steget. Om man har en stor förskola med flera avdelningar kan man täcka sjukfrånvaro med egen personal. Då ökar inte arbetsbelastningen när någon är sjuk, och barnen får personal som de känner, säger Anna Skarsjö.

Konsekvenserna av den stressiga arbetsmiljön gör att många barnskötare funderar på att byta bana. Bland de barnskötare i Kommunals undersökning som upplever sitt arbete psykiskt ansträngande varje dag svarar nästan en tredjedel att de inte vill jobba som barnskötare om tre år. Ytterligare 14 procent vet inte om de vill jobba kvar om tre år. Enligt Kommunal är yrkesflykten en stor förlust för förskolebarnen som måste lära känna många nya vuxna, men också för arbetsgivarna som förlorar kompetenta medarbetare och måste lägga mycket resurser på att rekrytera nya barnskötare.

Ansvaret flyttas

Idag ligger ansvaret för förskolan och dess personal på respektive stadsdelsförvaltning i Göteborg. Men den 1 juli kommer en central förskoleförvaltning att ta över ansvaret för stadens 30 000 förskolebarn på de över 500 förskolorna. Kommunal Västs ordförande Anna Skarsjö tror att det kan bli ett lyft för personalen.

– Förskolan går ganska bra ekonomiskt men nu hjälper förskolans pengar till att finansiera andra verksamheter inom stadsdelarna. Därför tror jag att det kan bli bra med den nya gemensamma förskoleförvaltningen, säger hon.

Trots underbemanningen, den höga sjukfrånvaron och den stökiga arbetsmiljön har hon goda förhoppningar om att barnskötarnas arbetsmiljö ska bli bättre framöver.

– Det är valår och då går det inte att bortse från den här stora yrkesgruppen. Barnskötarna är otroligt viktiga i samhället för de tar hand om det bästa vi har. De ska ha cred för det och inte ses som någonting nödvändigt ont som bara finns eftersom det saknas förskolelärare, säger Anna Skarsjö.