Mer överraskande var valet av hennes efterträdare – Anna Hallberg. En minister som saknar politiskt erfarenhet, men däremot har lång erfarenhet från näringslivet.
– Det är ganska ovanligt att man tar in en helt politiskt okänd person i regeringen. Jag tror att de flesta blev överraskade, säger Ulf Bjereld, socialdemokrat och professor i statsvetenskap.
Han tror att valet av Anna Hallberg ändå kan vara strategiskt. Hennes erfarenhet av näringslivet, senast i form av vice vd på Almi företagsparter, lär gillas av Centerpartiet och Liberalerna.
– Om det är så att Stefan Löfven vill utveckla de goda förbindelserna med Centerpartiet och Liberalerna för att på så sätt hålla dem borta från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, är det en bra strategi att välja ministrar som man tror kommer underlätta samarbetet, säger han.
”En tydlig signal”
Även Lina Stenberg, ledarskribent på Arbetet, ser valet av Anna Hallberg som ett sätt att göra de två samarbetspartierna nöjda.
– Hon är från näringslivet och saknar politisk erfarenhet. Det är en ganska tydlig signal. Hennes kontaktnät är viktigare än att hon är väl förankrad inom partiet. Det känns som att Stefan Löfven har ansträngt sig för att den här ministerposten ska vara någon som mittenpartierna tycker är bra. Känslan är att fokus kommer ligga på effektivt företagande och att stärka svensk handel, snarare än att trycka på för socialdemokratiska värderingar, säger hon.
Lina Stenberg tror också att valet av Ann Linde tilltalar partierna i mitten och även dem högerut.
– Det är ganska talande att Svenskt Näringsliv snabbt var ute och sa att det här är en bra laguppställning. Ann Linde har mer EU-fokus än FN-fokus, en sådan sak tror jag högern och mittenpartierna tycker är bra, säger hon.
Susanna Kierkgaard, frilansande ledarskribent och krönikör, är inne på samma spår. Hon ser valet av de nya ministrarna, och även av arbetsmarknadsministern, som okontroversiella, även om Anna Hallberg var oväntad. Ann Linde menar hon på många sätt är ganska given.
– Hon känns väldigt stabil, som att hon både är pragmatisk och progressiv. Förhoppningsvis kommer hon föra vidare den feministiska utrikespolitiken. Jag önskar också att hon kommer vara aktiv i klimatfrågan. Jag hade gärna sett att de valt en minister som varit en stark röst i klimatdebatten, om utrikesministern varit pådrivande där på samma sätt som Margot Wallström varit när det gäller den feministiska utrikespolitiken, säger hon.
Men att Ann Linde skulle vara vald delvis med hänsyn till Centerpartiet och Liberalerna, tror inte Anders Lindberg, politiskt chefredaktör på Aftonbladet. Han menar att valet av henne är givet – men av andra skäl än att underlätta samar-
betet med mittenpartierna.
– Valet är ett led i den process som har pågått sedan början av 2000-talet, en omprövning av socialdemokratisk utrikespolitik, från en mer 68-inspirerad retorik, en Palme-retorik, till en retorik som Anna Lind blev företrädare för, där säkerhetspolitik hamnar mer i fokus. Det är en poltik där man orienterar sig åt väster, det transatlantiska samarbetet, och där EU-samarbete är en självklar utgångspunkt, säger han.
Att Ann Linde tagits emot positivt från de flesta håll tror han mycket har att göra med hennes framtoning.
– Hon har mer av en tjänstemannaframtoning, det brukar högern gilla.
Stärkt relation till näringslivet
Anders Lindberg ser inte heller att valet av utrikeshandels-
minister och arbetsmarknadsminister har gjorts av hänsyn till mittenpartierna. Snarare tror han att det handlar om att stärka relationen till näringslivet.
– Jag tror att det framför allt är näringslivet Stefan Löfven försöker bli vän med, han har alltid velat ha bra relation med dem.