Den 19-åriga undersköterskan blev utsatt för flera disciplinära samtal, en förhörsliknande intervju, tilldelades en skriftlig varning och blev dessutom polisanmäld för brott mot tystnadsplikten.
Förvaltningsledningen kastade dock sten i eget glashus, när de lämnade ut både sekretessbelagda personuppgifter om undersköterskan och upplysningar om brukarens personliga förhållanden, i sin egen Lex Sarah-anmälan.
Anmäldes och togs bort
Det var under ett nattpass som undersköterskan filmade en 82-årig dement kvinna medan de skojade med varandra i dagrummet. Undersköterskan lade ut det sju sekunder långa filmklippet på sitt privata Instagramkonto, utan att be om lov eller ens fundera över konsekvenserna för brukaren, dennes närstående eller sig själv.
– Jag tänkte egentligen ingenting med filmen. Jag ville bara visa mina följare hur kul det kan vara att arbeta inom äldreomsorgen, berättar undersköterskan.
Filmen hann få 50 likes och 8 kommentarer innan den upptäcktes, anmäldes och togs bort.
– Jag ville ju inte kränka henne, utan det var mest för att det var en kul grej. Vi skrattade ju tillsammans efteråt.
Fick skriftlig varning
Enligt den interna utredningen ska undersköterskan ha gjort sig skyldig till brott mot sekretesslagen och tystnadsplikten. Händelsen ansågs vara så allvarlig att den Lex Sarah-anmäldes till IVO. Enligt den ansvarige utredaren hade både brukaren och dennes närstående kränkts. Händelsen ska dessutom ha skadat verksamheten och förtroendet hos andra brukare och närstående.
Påföljden för undersköterskan blev en skriftlig varning för att hon hade gjort sig skyldig till fel eller försummelse i tjänst. Motivet sägs vara att hon inte hade tagit hänsyn till sekretess-lagen samt personuppgiftslagen. Dessutom ska hon ha uttryckt sig olämpligt i sociala medier vilket allvarligt kan ha skadat allmänhetens förtroende för arbetsgivaren.
För undersköterskan ledde det inträffade till att hon inte fick sin så kallade överanställning förlängd och hon har nekats både övertidsersättning och tjänstgöringsbetyg av sin närmaste chef med följande motivering:
– Man får ingen ersättning för disciplinära samtal och vi har slutat att skriva tjänstgöringsbetyg i Malmö stad.
Betrakta som ett ofredande
Trots medlemskap och begäran om hjälp har undersköterskan inte fått något stöd från Kommunal i Malmö.
Det som undersköterskan avslöjades och straffades för kan vägas mot de förtroendeskador som förvaltningens eget agerande har lett till. I Lex Sarah-utredningen, som avdelningschef Lars G Larsson skickade via mejl, framgick undersköterskans personnummer och namnet på hennes gymnasieskola, vilket är brott mot sekretessförordningen. Där fanns också upplysningar om brukarens kön, ålder, familjeförhållanden, sjukdom, typ av boende och tidpunkt för inflyttning, vilket innebär brott mot tystnadsplikten.
Avdelningschef Helen Hansson gjorde en muntlig polisanmälan, men har varken kunnat lämna ut något diarienummer eller någon kopia på anmälan. Polismyndigheten lämnar dock ut anmälan i form utav en allmän handling där det framgår att händelsen är att betrakta som ett ofredande och inte ett brott mot tystnadsplikten. Förundersökningen lades ned eftersom vidare utredning inte förväntas kunna styrka något brott. Polisanmälan kan alltså sägas ha gjorts på osaklig grund.
Förvaltningen brött dessutom mot anställningsvillkoren när undersköterskan fick en skriftlig varning och genom utebliven lön och inget tjänstgöreingsintyg.
Förvaltningsledningen kontaktade däremot aldrig brukaren eller hennes närstående, utan agerade helt på eget bevåg. När vårdboendets sektionschef informerade brukarens make om händelsen, ville han inte ha något med saken att göra eftersom han själv mådde dåligt. En av döttrarna blev mest orolig över att hennes mamma skulle ha filmats naken eller så. Hon ifrågasatte också om det verkligen var nödvändigt med en polisanmälan.
– Varken mamma, pappa eller jag hade ju blivit kränkta, berättar hon per telefon. Det var ju bara lite snack på filmen och några sekretessbelagda uppgifter kan ju knappast ha avslöjats.
Ledningen som agerat ansvarslöst
Den publicitet händelsen har genererat i flera dagstidningar och sociala medier, har dessutom med största sannolikhet påverkat allmänhetens förtroende mer negativt än det ursprungliga filmklippet i sig.
IVO skriver i sitt beslut den 3 mars 2015 att man vill uppmärksamma nämnden i Söder att det inte enbart är tystnadsplikt och sekretess som behöver diskuteras i verksamheten, utan också frågor kring bemötande och etiskt förhållningssätt för att förhindra att något liknande inträffar igen.
