Storvarsel inom välfärden: ”Det är helt galet”

Larmen har kommit från flera håll de senaste veckorna. Antalet uppsägningar och varsel ökar. I september handlade det om totalt 6 500 varsel på hela arbetsmarknaden – en rejäl uppgång jämfört med samma månad förra året då 1 900 personer varslades om uppsägning. Allra flest riskerar att bli av med sina jobb i byggbranschen och industrin, men även välfärden är hårt drabbad. Årets tre första kvartal har nästan 600 personer sagts upp i välfärdssektorn, enligt en ny kartläggning från Omställningsfonden. Det är en ökning med 73 procent jämfört med förra året. 

– Efter att uppsägningarna minskat inom välfärden under senare år ser vi nu en kraftig ökning av antalet medarbetare som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist, säger Eva Wikström, vd på Omställningsfonden, i ett pressmeddelande. 

Den grupp inom välfärdssektorn där flest har blivit av med jobbet är barnskötare. Totalt har 150 av dem förlorat jobbet i år. Även lärare, elevassistenter och lärarassistenter tillhör de yrken som drabbats värst av uppsägningar. Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal, säger att många kommuner motiverar uppsägningarna av barnskötare med att barnkullarna har blivit mindre. Men det borde inte vara ett skäl till neddragningar, menar hon.

– Äntligen hade det kunnat finnas möjlighet till en rimlig bemanning med rimlig storlek på barngrupperna. Istället fortsätter man med underbemanning. Det är helt fel sätt att hantera den här situationen på. 

”Det är sjukt”

Att det totala antalet uppsägningar inom välfärden har ökat så mycket i år tycker hon i sig är galet. 

– Det är sjukt. Det är så uppenbart att välfärden behöver mer personal, inte mindre. Är det någonstans det behöver satsas så är det på välfärden, säger Malin Ragnegård.

Lite talar för att utvecklingen kommer att vända de närmsta månaderna när många kommuner och regioner måste spara. Enligt den senaste ekonomirapporten från SKR, Sveriges kommuner och regioner, väntar ett underskott för kommunerna och regionerna både i år och nästa år. Under 2024 räknar de med ett underskott på hela 31 miljarder kronor. Risken är stor att det leder till en situation liknande 90-talskrisen, enligt Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

– SKR säger själva att det här till och med kan bli värre än 90-talskrisen. Det ger mig riktigt ont i magen. Vi vet hur pressat läget är redan nu, då var i alla fall grundbemanningen bättre. Stora neddragningar nu vore helt förödande, det finns absolut inga marginaler att ta av. Får vi ser flera stora varsel framöver så är frågan vilken kvalitet vi får på välfärden.