Sanna Vestin från Flyktinggruppernas riksråd, FARR, har i en tidigare intervju med Dagens ETC kallat dessa center för ”hopplöshetens borgar”. Oskar Ekblad är tjänsteförrättande direktör på nationella operativa avdelningen (NOA) på Migrationsverket och menar att de är väl medvetna om att den psykiska hälsan hos den som fått avslag kan påverkas – och att det medför en utmaning.

– Men det här är ingenting nytt för oss. Vi har redan utrese­boenden på flera platser. Ambitionen är att alla som bor på Migrationsverkets boenden ska känna sig trygga. Huvuddraget är att det inte är några förvar vi bygger, säger Oskar Ekblad. 

Kan bo på obestämd tid

Migrationsverket ansvarar bara för det som kallas för frivilligt återvändande. Om någon ska utvisas med tvång är det polisen som tar hand om det. Därför kommer de som bor i återvändandecentren vara personer som förväntas återvända frivilligt, ofta inom en viss tidsram.

Exakt var återvändande­centren kommer att ligga eller hur många det rör sig om är inte säkert ännu. Men tanken är att de ska ligga i anslutning till en utreseort, som flygplatserna Arlanda eller Kastrup.

– Den enda styrning vi har hittills är att det ska vara nära en utreseort. Det kommer inte vara långt bort i glesbygden utan i huvudstadsregionen, Göteborgstrakten eller nära Malmö.

Kommer det finnas någon gräns för hur länge någon kan bo i återvändandecentren?

– Det finns ingen reglering eller något ”bäst före-datum” på så sätt. Och det är vad de här centren är: En boendeform där Migrationsverket står för mat och logi.  

Om det kommer att byggas nytt eller om centren kommer inhysas i redan befintliga lokaler återstår också att se. Men eftersom det tar tid att bygga – och uppdraget är att så snabbt som möjligt ha centren i drift – så kommer upphandlingar av lokaler, oavsett vad den långsiktiga planen är, att bli aktuellt. Det kommer att röra sig om ett fåtal stora anläggningar snarare än flera små.

Kommer kostnaden för återvändandet att öka sett från idag?

– Ja, det blir en merkostnad. Tidigare bodde en del i egna boenden, nu blir det fler i Migrationsverkets boenden. 

Fler kan omfattas

Exakt hur mycket kostnaden kommer att öka beror i sin tur på hur många människor som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, LMA. Det är endast de som omfattas av LMA som har rätt att bo i Migrationsverkets boenden, och därmed också i återvändandecentren. Därför kommer det så som lagen är utformad idag finnas personer som inte har rätt att vistas i vare sig Sverige eller i återvändandecentren. Det kan handla om personer som fått ett slutgiltigt avslag på sin ansökan men inte har lämnat landet inom den tidsfrist som ibland ges. Barnfamiljer omfattas trots passerad tidsfrist av LMA och får bo kvar i Migrationsverkets boenden.

Ambitionen är att LMA på sikt ska reformeras så att alla asylsökande som fått avslag omfattas fram till att de har lämnat landet. 

– Beroende på antalet boende­platser ökar kostnaden. De 260 miljoner kronor om året som vi har räknat på är en schablon på 1 300 till 2 900 platser. Om LMA görs om till att omfatta alla fram till utresa handlar det om cirka 1 000 platser till, och då ökar kostnaden enligt vår uträkning till 690 miljoner om året, säger Oskar Ekblad.

Dagens ETC har sökt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).