Foldern ”Om kriget kommer”, som blev symbolisk för de bistra beredskapstiderna, har inte skickats ut till svenska folket på årtionden. Den tredje juni är det dags igen, då landar den i brevlådan hos 4,8 miljoner hushåll i Sverige. I foldern får vi veta hur vi ska förbereda oss för terrorattentat, naturkatastrofer och krig. Bakgrunden till utskicket är ett uppdrag som regeringen gett till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, med anledning av det återupptagna civilförsvaret och vad som regeringen beskriver som ”det försämrade säkerhetspolitiska läget”. Men frågan om vad som är att betrakta som hot mot säkerheten och hur de hanteras är dock omtvistad.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag har inte sett ett ord från MSB om klimatkrisen. De jobbar ju med samhällsskydd och beredskap för tusan och mer kris än så här kan man ju inte ha. I mina ögon är MSB:s agerande ett direkt svek mot allmänheten i klimatfrågan, säger miljödebattören Bo Thorén, som bland annat var med och lanserade Fossil Free Sweden.
Förbereda allmänheten
Broschyren, som går under namnet ”Om krisen eller kriget kommer”, skickas ut i samband med MSB:s kampanj Krisberedskapsveckan, den 28 maj–3 juni. Syftet med veckan är att allmänheten ska bli bättre förberedd på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger. Tyngdpunkten i innehållet ligger på hur människor kan förbereda sig för att kunna se till grundläggande behov när viktiga funktioner i samhället inte fungerar som vanligt. Trots att MSB behandlar frågor om översvämningar och skogsbränder, vid sidan av militära attacker, är det inte tillräckligt enligt Jens Holm (V), som sitter i riksdagens i Miljö- och jordbruksutskott. Han menar att regeringen måste ge både MSB och Försvarsmakten ett förändrat uppdrag.
”Borde få samordningsansvar”
– Det är en bra början men jag tror mig veta att även det de gör kring extremväder inte är särskilt utvecklat och skulle kunna kopplas mer till klimatförändringar. Alla som är lite resonabla förstår nog att det är klimathotet som är hotet mot vår existens. Då tycker jag att en myndighet som MSB borde internalisera det i sin verksamhet. Det är det man borde tala om på sina dagar när man träffas, det är den infon man borde gå ut med till svenska folket. MSB borde ha ett samordningsansvar för klimatanpassning, i stället för att det ska ligga fragmenterat på 30 olika myndigheter som i dag, säger Jens Holm.
Fotnot: Dagens ETC har sökt representant från MSB utan resultat.
Värmen
Runtom i världen har temperaturerna stigit med i genomsnitt en grad sedan förindustriell tid, men närmare polerna är temperaturförändringarna höga. I Sverige rör det sig snarare om två graders höjning sedan 1860. Värmeböljor, dagar med en dygnsmedeltemperatur över 20 grader, har också blivit vanligare.
Stigande havsnivåer
Längs Sveriges kuster har havsytan höjts med ungefär 20 centimeter sedan 1890. Mest påverkas södra Sverige.
Mer regn
Regn- och snömängden i Sverige har ökat med tio procent sedan industrialiseringen. Nederbörden är störst på vintern, men antalet snödagar har samtidigt minskat. Om utsläpp av växthusgaser fortsätter i samma takt som i dag kan vintrarna i södra och mellersta Sverige bli snöfria.
Tidigare vår
De senaste 40 åren har tiden på året då växterna växer ökat med två veckor. Det betyder att våren kommer ungefär två veckor tidigare, vilket kan leda till att olika arter hamnar i obalans med varandra.
Brist på färskvatten
Trots att nederbörden ökar kan marken bli torrare. Detta handlar om att högre temperaturer innebär ökad avdunstning. Torrare mark innebär att mer vatten behövs inom jordbruket, men också att grundvattennivån kan minska – någonting vi redan ser i Blekinge, på Öland och på Gotland.
Drabbat jordbruk
Den minskade vattentillgången drabbar jordbruket och bidrar till större variation på skördarnas storlek och kvalitet. Risken för svamp- och virussjukdomar, bakterier och skadeinsekter ökar också. Skogsnäringen får ökad produktion, men träet kan bli sämre eftersom det växer snabbare.
Källor: Naturskyddsföreningen, WWF, SMHI
