BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag kan inte svara på hur det för tillfället ser ut hos oss. Jag rekryterar ju inte lärare utan hade då behövt kolla av med de olika rektorerna. Men för någon vecka sedan så hade vi 13 annonser ute på lärartjänster i vår stadsdel. Men det betyder nödvändigtvis inte att det saknas, utan det kan vara tjänster som ska tillsättas senare, säger Kenneth Wallengren, sektorschef utbildning i Askim-Frölunda-Högsbo.
106 annonser
På Platsbanken, Arbetsförmedlingens webbplats för lediga tjänster, så finns det när den här artikeln skrivs 106 annonser för lärarjobb på grundskolan i Göteborgs kommun ute, 77 av dem är tillsvidareanställningar.
Lennart Hellsborn, huvudskyddsombud för Lärarnas riksförbund i Göteborg, tror dock att de siffrorna till och med är i underkant jämfört med hur det verkligen ser ut.
– Jag misstänker att man mörkar lite för att inte tappa elever. Det har jag inga bevis för eller så, men i många annonser ingår det nog flera tjänster, säger han.
Lennart Hellsborn har arbetat som lärare i 30 år, och han jobbar fortfarande på Lövgärdesskolan i Angered två dagar i veckan.
– Där har vi tappat 14, 15 lärare bara under förra läsåret. De har gått till lugnare skolor där det finns färre elever med särskilda behov och samtidigt fått upp sin lön lite. Många orkar inte. Man når en gräns för när det inte går längre helt enkelt.
Enligt Lennart Hellsborn är det här mönstret tydligt och det blir skolorna i förorterna som redan dras med problem som drabbas igen.
– Det är inte bara förortsskolorna som har problem, men de är störst där. I grund och botten handlar det om segregation och större mängd barn med särskilda behov. Som det är nu läggs det ansvaret på den enskilda läraren. Och när det samtidigt är så stora omsättningar och många lärare som går i pension så orkar folk till slut inte.
Han efterfrågar central förvaltning och resursfördelningar för att motverka de här problemen.
– Vi har tio olika stadsdelar med tio sektorschefer, 25 till 30 områdeschefer och allt blir en väldig apparat. En central förvaltning skulle kunna fördela resurserna bättre och få en större överblick på var det behöver sättas in åtgärder.
Lärarbrist i hela landet
Att det råder lärarbrist i hela landet har det talats om länge. Enligt Lärarförbundet så kommer det att saknas 65 000 lärare år 2025. Kombinationen av att det kan vara övermäktigt för en enskild lärare att jobba på en skola som dras med problem, som Lennart Hellsborn är inne på, och att bristen gör det lätt för lärare med legitimation att byta till en "enklare" arbetsplats skapar dubbla problem.
– Lärarbristen börjar märkas och den medför en större rörlighet. Det kan bli attraktivt att flytta på sig och få till bättre villkor, säger Kenneth Wallengren.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det fria skolvalet, som infördes av regeringen Bildt för över 20 år sedan, har kritiserats hårt för att vara anledningen till att våra skolor i olika områden i dag skiljer sig så kraftigt åt.
– Förr fungerade alla skolor, var de än låg, så jag är benägen om att hålla med. Men det är min personliga åsikt, inom Lärarnas riksförbund finns det olika åsikter i frågan, säger Lennart Hellsborn.
Han menar att skolorna sedan dess succesivt har blivit mer segregerade och mer homogena. I Göteborg som är en kraftigt segregerad stad är det extra tydligt.
– I någon mån är det ju så. Och det räcker inte att två av tre, eller vad det kan vara, av våra skolor fungerar bra när inte den sista tredjedelen gör det. Det är alarmerande för samhället i stort.
Ökad konkurrens
Det fria skolvalet skulle öka friheten och förbättra resultaten hette det. Ökad konkurrens skulle ge bättre skolor och bättre utbildade elever. Facit över 20 år senare är en skola som har djupdykt i Pisa-undersökningar. Under det senaste året har skolorna i Göteborg fått en rad anmärkningar från Skolinspektionen och i slutet av april hade 14 vitesföreläggande lagts ut på ett hundratal granskade skolor.
– Kritiken är ju berättigad vad gäller trygghet och bristande studiero. Så ser det ut på många skolor, säger Lennart Hellsborn.
I stadsdelen Norra Hisingen har man i skrivande stund tio aktiva annonser på lärare ute. Sektorschef Anders Andrén vet inte ifall de är nära att bli tillsatta eller inte, men medger att det är stor omsättning på lärare.
– Ja, vi märker klart av en stor ruljans. Även om jag inte har siffror på det så ser vi hur många byter mellan stadsdelarna. De centrala delarna verkar vara väldigt attraktiva och många söker sig dit.
Bristen på kollegor
Även för de behöriga lärarna blir bristen på kollegor ett problem. Skolorna tvingas anställa obehörig personal vilket leder till att de befintliga lärarna måste planera de obehörigas lektioner, följa upp deras arbete och så småningom även ansvara för betygssättning av de eleverna.
– Vikarier är sällan en bra lösning utan blir oftast mest förvaring. Dessutom kostar det skolorna massa pengar. Hade man satt in resurser från början så hade man sparat in massvis där. Av de 14–15 som vi har tappat på vår skola så är det många som hade stannat om de bara hade fått lite mer uppbackning, säger Lennart Hellsborn.
