Vinsterna har ökat till sammanlagt 93,3 miljarder under 2018, enligt rapporter som släpptes den senaste veckan. Pengarna kommer främst från privatpersoners bolån och det så kallade räntenettot, skillnaden mellan ut- och inlåning, nådde under förra året all time high på 121 miljarder.
– Det är helt orimligt. Det är inte bra att vanliga löntagare får betala för mycket i räntor. När bankerna tjänar så här mycket pengar borde de tvingas att bygga upp större buffertar. För eller senare kommer saker att gå i negativ riktning, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö som varnar för en pyspunka på bostadsmarknaden och en kommande nedgång i ekonomin.
Bankerna har däremot inte lagt undan för sämre tider – tvärtom. Under 2018 har de fyra storbankerna delat ut 68,6 miljarder kronor till aktieägarna. Det är nära två tredjedelar av bankernas vinster.
En av de stora vinnarna är mångmiljardären Fredrik Lundberg som är storägare i Handelsbanken. Han kan se fram emot drygt 360 miljoner kronor i aktieutdelning senare i vår. Miljontals kronor kommer också delas ut från Nordea (numera ett finskt bolag) till den norska oljefonden och Blackrock, en stor amerikansk fondförvaltare.
Sårbara vid prisfall
De svenska bankerna är numera primärt bostadsinstitut. Ungefär 81 procent av bankernas kapital är utlånat mot i huvudsak bostadsfastigheter och deras ekonomier är sårbara vid boprisfall. LO-ekonomen Torbjörn Hållö tycker att det är djupt problematiskt när bankerna väljer att berika sina aktieägare istället för att bygga upp en skyddsbuffert. Stora svenska bolag som H&M och Volvo klarar av att gå med förlust under flera år tack vare sparat kapital. De svenska bankerna har i jämförelse väldigt små buffertar.
– Bankerna räknar med bli räddade av staten och då kommer skattebetalarna att få betala, det är ett rent faktum. Svenska banker har inte ökat det egna kapitalet nästan någonting alls. De sticker ut i jämförelse med banker i andra Europeiska länder, säger Torbjörn Hållö.
Försvarar vinsterna
Men den svenska bankföreningen försvarar de höga vinsterna och hänvisar till att de följer konjunkturen.
– Det är svårt att säga vad som är en rimlig nivå utan att jämföra med andra stora företag. Vid en sådan jämförelse kan konstateras att bankernas vinster, beräknat som avkastning på eget kapital, är lägre än vinsten i andra stora svenska företag, säger Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen.
En återkommande kritik mot banksektorn är att de fyra jättarna är totalt dominerande. Deras samlade marknadsandel är 70 procent, enligt Konkurrensverket. Bankföreningen anser ändå inte att det råder brist på konkurrens.
– Jag skulle säga att det är få branscher som är så konkurrensutsatta som banksektorn. Som kund kan du välja mellan ett tiotal olika banker med kunderbjudanden. Dessutom finns flera hundra aktörer att välja på för bolån, fondsparande och olika typer av krediter.
Sammanlagt 68,6 miljarder delas ut till aktieägarna samtidigt som det är barnfamiljer med stora lån som får betala. Är det rimligt?
– Att kunna göra aktieutdelningarna är ett viktigt kvitto på att man bedriver en stabil och lönsam verksamhet. Även här måste nivån sättas i relation till jämförbara företag och då gäller att bankerna delar ut ungefär lika mycket av sin vinst som andra stora företag.