Stora skillnader mellan skolorna i Sundsvall

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Bland de som inte har tagit emot några nyanlända alls finns tre friskolor men även flera kommunala skolor.

Tre omåden

Joao Pinheiro (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, konstaterar att närhetsprincipen styr skolvalet, det vill säga att eleverna i första hand placeras i den skola som ligger närmast hemmet.

– Högutbildade föräldrar är mer aktiva och väljer skola till sina barn. Vi får ett tudelat samhälle som handlar om klass snarare än om vilket land man kommer ifrån. Friskolereformen har skapat en segregerad skola och jag har själv blivit alltmer övertygad om att segregationen har gått för långt. 

Nyligen lade skolkommissionen fram sitt slutbetänkande där man bland annat föreslår att skolvalet blir obligatoriskt och att lottning införs som urvalsmetod till populära skolor.

– Lottning eller att elever ska bussas till populära skolor är inte en lösning för oss i Sundsvall. Ska vi lösa segregationen måste vi ha friskolorna med oss i båten, säger Joao Pinheiro. 

När det gäller friskolorna har deras kösystem tidigare varit ett hinder. Men sedan i november förra året finns en ny förordning som ger friskolorna möjlighet att sätta av platser i en särskilt kvot för nyanlända elever, som därmed kan gå förbi den vanliga kön.

Tre omåden

Men hittills har intresset från friskolorna varit minst sagt svalt. 

När kommunen bjöd in alla friskolor till ett möte tidigare i vår kring den ökade segregationen var det bara en skola som kom, Engelska skolan, som var villig att ställa upp med fem platser till nyanlända.

Trots det klena intresset vill Joao Pinheiro ge friskolorna en ny chans.

– Alla skolor måste ta sin del av ansvaret om vi ska lösa segregationen. Vi kommer att bjuda in friskolorna igen för att se vilka möjligheter de har att ta emot nyanlända.

Alex Åsenlund är rektor för Njurunda friskola med 180 elever, en av de skolor som inte har tagit emot några nyanlända alls.

– Vi skulle verkligen vilja lösa det, just nu har det inte gått på grund av platsbrist på skolan, men jag är verkligen för en större mångfald där vår skola ska vara med och ta vår del, säger han. 

Han vill se ett gemensamt krafttag från alla skolor, men även andra delar av samhället, för att bryta segregationen.

– Det räcker inte med en timmes möte på skolkontoret. Vi behöver ta ett större grepp kring frågan. Kanske kunde Sundsvall ha en årlig återkommande konferens där alla goda krafter kan samverka och lära av varandra, säger Alex Åsenlund.