Stora skillnader i simkunnighet: ”Vi behöver mer resurser”

– Vi har simundervisning redan i årskurs två, men brist på vattenvana gör att det inte räcker. Jag jobbar väldigt aktivt med eleverna under mellanstadiet och de allra flesta når kraven i sjätte klass, men brist på simkunnighet är den absolut vanligaste orsaken till underkänt betyg i idrott, berättar han.

För hans kollega Johanna Augustinson i Norra Ängby skola i Bromma är situationen en annan. 

– Här går alla tvåor i simskola under en termin och sedan stämmer vi i stort sett av att de kan det de ska under mellanstadiet. I år var det ett tiotal elever som erbjöds extra simträning för att nå målen, men det var få som tackade ja, de flesta hem valde att fixa det själva. Föräldrarna är nog rädda att det ska gå ut över annan undervisningstid.

Att Norra Ängby är ett typiskt villaområde tror hon påverkar barnens simkunnighet positivt.

– Vi uppmuntrar hemmen att satsa på simning på fritiden och det är nog sällan ekonomiskt svårt för föräldrarna att sätta barnen i simskola.

”Katastrofalt förut”

Ronnie Iveslätt menar att Bäckahagens skola på många sätt ändå haft tur med sin simundervisning. Dels finns Högdalens simhall på fem minuters avstånd, vilket underlättar logistiken avsevärt, dels har skolledningen varit lyhörd för problematiken. 

– För tre år sedan var siffrorna katastrofala här på Bäckahagen. Jag jobbade i panik med våra åttor och nior för att de överhuvudtaget skulle få ut sina betyg. Då fick jag igenom att jag skulle få en simlärarutbildning och nu är jag schemalagd i simhallen en dag i veckan. 

Han tycker att kravet på skolorna att lära barn att simma är bra i sig, men inte oproblematiskt under rådande förhållanden.

– Med brist på simhallar och resurser ställer man ibland kunskapskrav utan att kunna erbjuda den undervisning som behövs. Vissa skolor har väldigt långt till närmaste simhall och har de många elever som behöver hjälp blir det svårigheter. Man kan ju inte säga till barn och föräldrar att ”det här duger inte” och sedan räkna med att de ska lösa det hemifrån. Så ska inte skolan fungera och det är inte heller alla föräldrar som har verktyg att lära barn simma.

Att elever ibland släpps igenom för lättvindigt i årskurs 6 är något Ronnie Iveslätt tycker sig kunna se bland sina högstadieelever. 

– De elever som kommer till oss i sjuan klarar ofta inte kraven. Det kan vara upp till 30–40 procent som inte kan simma, och det är ändå ofta barn som har godkända idrottsbetyg från sexan och borde kunna det här.