BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Om man drar paralleller till hur det skulle vara på en arbetsplats om vuxna människor sparkade till någon, eller tog ett låtsasstryptag och sen ursäktade det med att det bara var ”på skoj” – det skulle vi aldrig acceptera, säger hon.
Men på förskolor är skojbråk ganska vanligt, och många gånger svårt att hantera. Framför allt är det killars beteende som ofta ursäktas.
– Vi har en bild av att killar har så mycket spring i benen, att de måste få ut det på något sätt, att det är ”bra att de slåss lite”, säger Kristina Henkel. Men det vi egentligen gör är att tillåta vardagsvåld bland barn.
Hon menar att en förutsättning för att vi som människor ska klara av att utöva våld mot varandra är att vi objektifierar den andre.
– Det blir särskilt tydligt om man tittar på actionfigurer, säger hon. Vi talar gärna om att killar objektifierar tjejer, men glömmer bort att de också objektifierar varandra. Actionhjältar får aldrig ont, de klagar aldrig, gråter aldrig. De är tysta och står ut. Är det verkligen det vi vill att pojkar som växer upp ska identifiera sig med?
Driver Olika
Kristina Henkel driver företaget Olika. De ger ut normkritiska böcker som innehåller andra karaktärer än de stereotypa.
– Jämställdhet handlar mycket om hur vi mår, säger hon. De roller vi tilldelas är så snäva! Tänk vilken stress och press och osäkerhet det kan vara för pojkar att leva upp till att vara ”tuff och kaxig” hela tiden, eller för tjejer att vara ”söt och snäll”.
Barn snappar tidigt upp hur man förväntas vara, och rättar varandra när någon går utanför normen.
– Vi kan inte vaccinera våra barn mot att bli retade, säger Kristina Henkel. Man kan bli retad för allt, vad som helst. Men vi kan ge våra barn verktyg så de lär sig att säga ifrån och hjälpa varandra att hantera det.
En metod Kristina Henkel förespråkar är trestegsmetoden. Den innebär att man berättar för den som retas vad hen håller på med. Sen berättar man hur det känns för en själv. Slutligen berättar man hur man vill att det ska vara i stället.
– Metoden är så bra, för den lägger ansvaret på den som varit taskig, säger Kristina Henkel. Man lär sig också att få kontakt med sina känslor, att berätta hur det får en att må. Och vi gör oss själva till subjekt när vi berättar vad vi vill i stället.
Hon menar att de barn som lär sig att hantera elakheter och orättvisor på det här sättet har lättare att gå in och säga ifrån när någon annan blir retad. Kristina Henkels råd är att öva hemma.
– Man kan hitta på situationer, säger hon. ”Nu tar jag ditt lego! Vad gör du då?” Vi behöver också sluta tjata på barn. En del barn är tyvärr söndertjatade och speciellt killar får mycket tillsägelser. Det är inte respektfullt.
Böcker viktigt verktyg
Kristina Henkel menar att böcker är ett fantastiskt sätt att visa för barn att det finns många fler sätt att vara på än de vi matas med till vardags. Står det i en bok att två tjejer kan gifta sig – då är det så i barnets värld.
– I våra böcker finns alla de här olika personerna med, säger hon. Vi försöker normalisera genom att inkludera. Det handlar inte om en kille som vill ha klänning. Det handlar om två kusiner där båda vill ha samma klänning.
Hon hävdar bestämt att jämställdhet handlar om att lägga till – inte begränsa. Och hon tror inte på att tvinga ett barn som inte gillar dockor att leka med en bebisdocka. Eller att förbjuda barnet som älskar Barbie att leka med den.
– Fyll i stället leken med nytt innehåll. Barbie – hon har så kort kjol för då kan hon springa supersnabbt! Och Spiderman – han kanske har barn? Vad äter Spiderman-bebisar – äter de hallon eller flugor kanske? Gå med i barnens intresse och respektera det barnet tycker är kul.
Gör turné
Kristina Henkel är just nu ute på en föreläsningsturné. Den startade i höstas, samma helg som #metoo-uppropet tog fart. Och hon tycker att hon märkt en stor förändring i och med #metoo.
– Det var som att det vände då, folk fattade att jämställdhet handlar om killar och att det här är viktigt, säger hon. Om vi har bilden av att killar ”måste få testa gränser” så har vi bilden av att tjejer bör hjälpa till och ställa upp på ett helt annat sätt, det är mycket vanligare att vuxna ”tjatövertalar” tjejer att göra saker.
Den kombinationen, med killar som tillåts gå över gränser och tjejer som vänjer sig vid att bli övertalade att ställa upp – vart leder den när barnen växer upp? Kristina Henkel menar att den #metoo-våg som svept över landet till viss del visar vad som kan bli följden.
– Det är så fantastiskt med alla dessa modiga människor som vågat träda fram och berätta vad de varit med om, säger hon. Och det häftiga är att strukturerna blivit synliga! Det handlar inte om Martin Timell eller någon annan enstaka kändis – det handlar om den manskultur som finns, om vad vi lär våra barn.
Hon tycker att #metoo varit bra också för att det tar bort skammen från män.
– Enskilda män behöver inte känna sig utpekade, utan de kan förstå att det här är hur pojkar uppfostras, det här är en del av vår kultur och den struktur som finns i samhället. Och den kan vi ändra på.
